Foto: Anna von Brömssen

Bokstart i Södertälje: "Det här är det bästa man kan göra som bibliotekarie"

Det spritter i kroppen på ettåringarna och de ger ifrån sig glada tjut när de förstår att det finns fler böcker i bibliotekariens påse. När Bokstartarna på Södertäljes landsbygd är på återbesök får de kvitto på att de lyckats väcka barnens läsintresse.

Bibliotekarien Veronica Gran i Södertälje är nästan lika entusiastisk som bebisarna hon mött i projektet Bokstart. På frågan om vad hon skulle vilja tipsa kolleger om så svarar hon med eftertryck:

– Gör det här! Det här är det bästa man kan göra i sitt yrkesliv, det ger en så mycket. Och det stämmer så väl med bibliotekslagen, att folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar, säger Veronica Gran.

Hon och kollegan Isabelle Mattsson har sedan 2015 besökt sammanlagt närmare hundra familjer i Södertäljetrakten, främst på landsbygden. De har pratat böcker, läsning och språkutveckling med föräldrarna samt gett bort en bokpåse. 

– När bebisen är sex månader har vi kommit med pekböcker. Många är väldigt förvånade att man kan börja läsa så tidigt för bebisar, säger Veronica Gran.

Besök som ger synligt resultat

Att inspirera de som inte brukar läsa för sina barn är ett av syftena med Bokstart. Men också att hjälpa föräldrar att hitta böcker på rätt nivå. Med Bokstartspåsarna följer det broschyrer med tips på fler böcker. För föräldrar med äldre barn fungerar besöket ofta som en påminnelse om att man redan kan börja läsa för minstingen.

– När vi kommer nästa gång är barnet tolv månader och vet hur en bok fungerar, de kan bläddra. Det spritter till i hela kroppen på dem och de ger ifrån sig glädjetjut när de förstår att det finns böcker i påsen vi har med, säger Veronica Gran.

En och en halv vecka före besöket har bokstartarna skickat ut ett vykort om att de är på väg. Om ingen avbokar ger de sig iväg för att besöka familjen.

– Först skrev vi ett klockslag men om ingen öppnar så blir det en massa tid kvar till nästa besök. Nu gör vi som hantverkare och anger ett tidsspann på två timmar. Ibland har familjerna precis vaknat eller ska iväg. Men varje möte har i slutändan varit positivt, säger Isabelle Mattsson.

Ny relation till människorna runt omkring


För både henne och kollegan är mötet med familjerna det häftigaste, att i lugn och ro få sitta och prata läsning. En bonus är att få lära känna upptagningsområdet. Att det finns så många med annat modersmål i området och att så många är miljöintresserade var en aha-upplevelse. Nu vet de i större utsträckning vilka böcker de ska köpa in till biblioteket.

Isabelle Mattsson ser det som en stor poäng att biblioteket kommer till läsarna, i stället för tvärtom. Då blir tröskeln lägre.

– Varje besök är unikt. Det är svårt att förbereda sig för vilken sorts frågor som ska komma. Man får vara flexibel, säger hon.

Men några frågor är återkommande, till exempel undringar om flerspråkighet eller föräldrar med dyslexi.

– Det är viktigt att ha ett starkt språk som man kan uttrycka sina känslor på. För bebisar i allmänhet är flera metoder och den metod man känner sig bekväm med bra. För dyslektiker är rim och ramsor extra viktigt, säger Veronica Gran.

KONTAKT

Maria Telenius (projektledare)
08 519 264 44
maria.telenius@kulturradet.se

Cecilia Eriksson (informationsmaterial)
08 519 264 06
cecilia.eriksson@kulturradet.se

Zoi Santikos (bokurval)
08-51926487
zoi.santikos@kulturradet.se

Header logo