Kultuvrraráde

Kultuvrraráde l fábmudahka Kultuvrradepartementa vuollásasj mij guoradalá kultuvrrasuorgev ja doarjoda kultuvrav oassálasstá ja tjadát svieriga kultuvrrapolitijkav. Vuodo doajmmaj la gájkaj riektá målsudahkes kultuvrrafáladussaj buorre kvalitehtas.

Stivrra ja generálladirektörra

Kultuvrraráde lájddiduvvá stivras mij ráddidusás nammaduvvá ja ålles åvdåsvásstádusáv dåjmas adná. Generálladirektörra Kennet Johansson la fábmudagá oajvve ja åvdåsvásstádusáv adná aktan ájdan dåjmas. Bájken 75 ulmutja barggi dåjmadagán mij gávnnu tsieggidusán Filmhuset, Gärdet Stockholman.

Kultuvrrapolitijkalasj ulme

Dálásj kultuvrrapolitijka vuodo l rijkalasj kultuvrrapolitijkalasj ulme majt Svieriga rijkabiejvve l mierredam. Kultuvrra galggá dåjmalasj, arvusmahtte ja tjanágahtes fábmo årrot moalggemfriddjavuodajn vuodon. Gájkajn gálggi máhttelisvuohta oassálasstet kultuvrraviessomij. Kreativitähtta, moattevuohta ja dájdulasj kvalitähtta galggá bájnnet sebrudagá åvdedimev.

Biedniga kultuvrraj jårbbå rijkan

Kultuvrraráde bargo ájnas oasse l dårjav juogadit. Kultuvrraráde juogadij ienep gå 1,8 miljárdda kråvnå 2011. Kultuvrraráde vaddá ekonomalasj dårjajt ásadusájda, organisasjåvnåjda ja tjanádahkes juohkusijda. Barggo- ja referänssajuohkusij viehkken mierreduvvi dårjaj birra. Aktan 120 tjálle, dájddára, tjuojadiddje, åhpadiddje, åtsådiddje ja nåv vil árvustalli åtsålvisájt. Kultuvrraráde åvdåsvásstádusáv válldá bájken 40 umasslágásj dårjajs ja doarjot gájkka aktugasj girjjenammadusájs ja nuorajprosjevtajs musean gitta dánssasiebrij ájnibåddåsasjdåjmajda ålggorijkan. 2011 biejaduváj kultuvrraaktijbarggovuohke, ådå barggovuohke stáhta dårjaj juogadibmáj dajvak kultuvrradoajmmaj. Ulmme kultuvrraaktijbarggovuogijn la åvddånahttet rijkalasj kultuvrrapolitijkalasj ulmij måhkkåj jåvsådit ja máhttelisvuodav vaddet dajvak vuorodimijda ja variasjåvnåjda.

Doarjja rijkalasj unneplågoj kultuvrradoajmmaj

Kultuvrraráde vaddá doajmmadårjav ja prosjäktadårjav åvddånahtátjit rijkalasj unneplågoj kultuvrav. Vihtta unneplågo Svierigin li juvdára, roma, sáme, svieriksuobmelattja ja duornosliegega. Unneplågogiela li suomagiella, jiddisj, meängiella, romána giela ja sámegiella.

Siebre ja ietjá organisasjåvnå máhtti dårjav Kultuvrrarádes åhtsåt. Rávkalvis la hähttu organisasjåvnnånummar gávnnut. Jahkásattjat juogáduvvi bájken 7,7 miljåvnnå kråvnå doarjjan dåjmajda ja prosjevtajda ulmmen åvddånahttet rijkalasj unneplågoj kultuvrav. Biednikluohkojs ienemus oasse juogaduvvá doajmmadoarjjan muhtem unneplåhkokultuvrraásadusájda.

Ietján gå dá doajmmadårja Kultuvrraráde juogat prosjäktadårjav umasslágásj prosjevtajda ulmmen åvddånahttet rijkalasj unneplågoj kultuvrav.

Dåjman galggá aj gávnnut ietjá biednigahttem, ájnnasabmusit kommuvnas ja/jali lánndadikkes, ja årrot rijkalasj kultuvrrapolitijkalasj ájnasvuodas. Kultuvrraráde vuorot mánáj- ja nuorajdåjmav ja dagojt ma nanustahtti rijkalasj unneplågoj ietjasa kultuvralasj struktuvrajt.
 
Prosjäktadårjajt máhttá akti jahkáj åhtsåt. Åtsålvis dagáduvvá dárogiellaj online Kultuvrraráde webbabielen. Kultuvrraráde generálladirektörra mierret  oajvvadusá milta sierra juohkusis referensgrupp för nationella minoriteters språk, kultur och litteratur.

Dårja dåjmajda ja prosjevtajda ma gåbttji rijkalasj unneplågojt máhtti diedon aj åtsåduvvat Kultuvrraráde ietja dårjajs färttahasj dájdaguovlon.

Lågå ienebuv dårja birra rijkalasj unneplågoj giellaj ja kultuvrraj (svierigadárogiellaj)

Dårja rijkalasj unneplågoj girjálasjvuoda ja kultuvrraájggetjállagij ålgusvaddemij
Kultuvrraráde doarjot aj rijkalasj unneplågoj girjálasjvuoda ja kultuvrraájggetjállagij ålgusvaddemij. Gut dåjmat virgálasj ålgusvaddemdåjmajn Svierigin máhttá  girjálasjvuohtadårjajt åtsåt, jali sáme ålgusvaddes ietjá nuorttarijkan virgálasj ålgusvaddemdoajmmaj  Svierigin. Virgálattjan riekknidallá girjjeålgusvadde gen nammadusá li ålediddje buojkulvissan girjjevuorká, girjjeboargála ja dåhkkidum juogadimvuogijj  baktu. Virgálasj ålgusvadde galggi åvdåsvásstádusáv válldet girjálasjvuodas masi dårja åtsåduvvá virgálasj dåjmadiddje bargos  bájneduvvá ja åvdåsvásstádusáv válldet vaj gávnnuji såbadusá ma mierredi mávsálvisáv ålgusvaddij/tjálosäjgádij/riektáaddnij gaskan.

Dårja rijkalasj unneplågoj girjálasjvuohtaj máhttá åtsåduvvat stuoves girjálasjvuohtadårjaj baktu, majt åhtså girjálasjvuohtaj mij la juo ålgusvattedum.

Duodden dårja máhttá åtsåduvvat dårjajn girjálasjvuoda plánidum ålgusvaddemij.

Dårja rijkalasj unneplågoj kultuvrraájggetjállagijda mierreduvvá buvtadimdårjajn ájggetjállagijda.
Dårjajt máhttá åhtsåt akti jahkáj.

Lågå ienebuv girjálasjvuohtadårjaj birra (svierigadárogiellaj)
Lågå ienebuv dårjaj birra girjálasjvuoda plánidum ålgusvaddemij (svierigadárogiellaj)
Lågå ienebuv buvtadimdårjaj birra kultuvrraájggetjállagijda (svierigadárogiellaj)

Sämmi riektá ja máhttelisvuoda

Buohtaárvvovuojnno l ájnas Kultuvrrarádáj ja gájkka kultuvrraviessomij. Dårjaj juogadimen Kultuvrraráde galggá gähttjat vaj nissuna ja ålmmå vatteduvvi sämmi riektájt ja máhttelisvuodajt oasev válldet ja åvddånahttet valjes kultuvrrafáladussaj.

Ålediddje kultuvrraviessom

Kultuvrraráden la åvdåsvásstádus ålediddjevuodas kultuvrav gájkajda fállat. Åvdåsvásstádusán la doarjodit, aktidit ja kultuvrraviessomav bádtjit åvdåsvásstádusáv válldet ulmij måhkkåj jåvsådit sáhtusvuohtapolitijkajn. Gávnnuji vilá sieldes ednak dahkat vaj kultuvrraviessom galggá ållåsit ålediddje sjaddat.

Álmmugis vidádis

Máná ja nuora  li álmmugis ienep gå vidádis ja vuodo l gájkka máná ja nuora galggi máhttet kultuvrav ávkkit ja máhttelisvuodajt ietja dagojt dahkat. Dájda ja kultuvrra mánájt oasálattjan dahká sebrudagán ja dádjadusáv vaddá birásväráldis. Kultuvrraráde ulmme l  mánájvuojnno galggá gávnnut dåjma gájkka åsijn. Mánájvuojno gálggá gávnnut ságastimen gej dårjav åhtsi, statistijka dahkamin ja máhttudagá tjoaggemin. Kultuvrraráde oassálasstá värmmádagájn, seminárajn ja konferensajn ma mánáj ja nuorajkultuvrraj guosski ja doarjot åtsådimev mánáj ja nuoraj kultuvra birra. Kultuvrraráde dårja Skapande skola galggá aktisasjbargov skåvlå ja virgálasj kultuvrraviessoma gaskan nanustahttet ja oahppijda vaddet máhttelisvuodav kultuvra gájkka åvddåjbuktemhámijt ávkkit ja lasedum máhttelisvuodajt ietjas dagojt dahkat.

Kultuvrra rájáj rastá

Rijkajgasskasasj aktavuoda ja aktisasjbargo li åvddålbiejadus målsudahkes kultuvrrafáladussaj. Kultuvrraráde barggá goappátjagá strategalattjat ja doarjjavaddema baktu tjavggitjit rijkajgasskasasj aktisasjbargov, goappátjagá EU:an ja EU:a ålggolin. Culture Contact Point rijkajgasskasasj bargos Svieriga oassen gähttjá ja diedet Kultuvrrarádev EU:a politijka ja dåjma birra kultuvrraguovlon. Kultuvrraráden li sierra biednikluohko rijkajgasskasasj doajmmaj; 2011 ienep gå 26 miljåvnnå kråvnå. massta ienep gå 2 miljåvnnå kråvnå rijkajgasskasasj girjálasjvuohtaaktisasjbargguj.

Aktavuohta

Statens kulturråd
Box 27215
102 53 Stockholm

Telefåvnnå: 08-519 264 00
Fáksa: 08-519 264 99
E-påvsstå: kulturradet@kulturradet.se

Manádibme: Filmhuset, Borgvägen 1
Rahppot: mannodahka-bierjjedahka kl. 08.30-16.30

Header logo