Etnisk och
kulturell mångfald

I Kulturrådets mål ingår att främja ett mångfaldsperspektiv, något som ska genomsyra myndighetens hela verksamhet och all bidragsgivning.

Ända sedan Kulturrådet bildades har myndigheten verkat för att bredda den kulturella mångfalden. En av utgångspunkterna för arbetet med etnisk och kulturell mångfald är att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för alla oberoende av kön, ålder, religiös tillhörighet, utbildning, sexuell läggning, funktionshinder eller bakgrund i övrigt. Kulturrådet kan därigenom medverka till ett kulturliv som präglas av ett rikt utbud med många kulturella uttrycksformer.

Kulturrådet har som central förvaltningsmyndighet en viktig roll i arbetet med att öka mångfalden i kulturlivet. Myndigheten arbetar i första hand med att stödja och stimulera branschorganisationer, kulturinstitutioner och det fria kulturlivet att arbeta med frågor som rör etnisk och kulturell mångfald.

Stöd till interkulturell kulturverksamhet

Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete genomsyrar Kulturrådets samlade bidragsgivning. Särskilda medel finns också att söka för internationellt och interkulturellt kulturutbyte. Sex miljoner kronor satsas årligen under 2008-2010 på att förstärka Kulturrådets bidragsgivning till internationell och interkulturell kulturverksamhet.

Regional konsulentverksamhet

Kulturrådet bidrar med medel för regional konsulentverksamhet för mångkultur. Landsting och regioner är huvudmän för konsulentverksamheten vilken har som syfte att fungera som påtryckare, kunskapsförmedlare och inspiratör i det lokala och regionala arbetet med etnisk och kulturell mångfald.

Följande regionala huvudmän har 2010 fått bidrag för mångkulturkonsulentverksamhet:

  • Jämtlands läns museum, Jamtli 
  • Stockholms landsting   
  • Västra Götalandsregionen 
  • Västerbottens landsting

Nationella minoriteter

Sedan 2002 har Kulturrådet särskilda anslag för att främja de nationella minoriteternas språk och kultur.

Genom Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk har Sverige tillerkänt fem nationella minoriteter och fem minoritetsspråk särskilda rättigheter. De fem nationella minoriteterna är Sverigefinnar, judar, tornedalingar, romer och samer. Minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, som trädde i kraft den 1 januari 2010, ska det allmänna främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Alla som tillhör en nationell minoritet ska enligt språklagen (2009:600) ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda sitt minoritetsspråk.

Header logo