Spelen öppnar dörren till kulturskolan
De kommer för spelen, inte för kulturskolan. Men väl där hittar barn och unga både ett sammanhang och nya sätt att skapa. Spelkulturen kan bli en väg för kulturskolan att nå grupper som den tidigare haft svårt att nå.
Bild, form, musik, berättande och teknik. Spelskapande rymmer mycket av det som redan finns i kulturskolan. Under ledning av Madeleine Hermerén från Kulturrådet samtalade panelen på Bokmässans seminarium Spelkultur som dörröppnare i Kulturskolan om spel som kulturform och skapande.
Lisa Söderlund från Kulturskolan Stockholm berättade att de unga som hittar dit genom spelen inte nödvändigtvis tänker på det som att de deltar i kulturskolan.
– Det är själva spelen som lockar.
Just därför behöver kulturskolan våga öppna sig för nya uttryck. Jonas Bergström Vennerleuf, spelpedagog på Tranemo Kulturskola, brukar börja med att fråga eleverna: Vad är det som gör spel roligt för dig? Svaret blir en ingång till vad de själva vill lära sig och skapa.
Samtidigt handlar spelverksamheten om mer än att utveckla själva spelet. Kulturskolan kan erbjuda något minst lika viktigt: ett sammanhang där unga kan skapa tillsammans och där vuxna finns närvarande. Panelen lyfte också vikten av att det finns platser där samtalet om spel inte bara kretsar kring problem.
Och kanske finns här också något större. Det svenska musikundret brukar ibland kopplas till den kommunala kulturskolan. Kan kulturskolan på sikt bidra till ett svenskt spelunder?
Först behöver spel få en tydlig plats i kulturskolan. Sedan går det att börja leka på riktigt: vad händer när spel möter teater, musik och andra konstformer?