Barn och ungdomars delaktighet i fokus inför flytt av Kirunas bibliotek
"Att gå ut och prata med barn och deras vuxna i olika sammanhang har gett Kiruna bibliotek värdefull förståelse för att mycket vi upplever som självklart inte behöver vara det för våra besökare. Vi behöver bli bättre på att marknadsföra oss och vår verksamhet och informera om vad som gäller på biblioteket."
Det säger bibliotekarierna Malene Jensen och Sanna Barsk som haft i uppdrag att ta reda på vad barn och ungdomar i Kiruna tänker om hur ett bibliotek är och borde vara.
Bidraget Stärkta bibliotek söktes för
I Kiruna pågår just nu en stadsomvandling med flytt av stadskärnan på grund av utbyggnaden av järnmalmsgruvan som sträcker sig under staden. Flytten av biblioteket till det nya centrumet sker troligtvis hösten 2022.
Kiruna kommun sökte pengar från Stärkta bibliotek för att genomföra användarundersökningar och ta reda på vad Kirunas barn och unga behöver och vill ha i sitt nya bibliotek. Man såg en möjlighet att tänka om och tänka nytt kring verksamheten och tillsammans med Kirunas barn och ungdomar fundera på vad ett bibliotek är och borde vara.
– Vår vision är att skapa ett angeläget och spännande bibliotek med plats för både det förutsägbara och det oväntade. Biblioteket som en kravlös plats där barn och ungdomar kan umgås, utmanas, utvecklas eller bara vara, säger projektledarna Sanna och Malene.
Ansatsen var också att involvera barn och unga som talar något av de nationella minoritetsspråken och barn och unga med funktionsvariationer.
I arbetet ville man testa metoder som design thinking och UX. En yta på barnavdelningen blev ett förvandlingsrum där allmänheten kunde ta del av delar ur projektet och lämna egna synpunkter.
Kirunas bibliotekschef Carina Bergsten ser att stödet från Kulturrådet varit mycket betydelsefullt och bidragit till en viktig pusselbit inför kommande flytt.
– Kiruna stadsbibliotek fyller en betydelsefull funktion för Kiruna stad och dess invånare. Inte minst i samband med den pågående stadsomvandlingen. Att då genom stöd från Kulturrådet ytterligare få möjlighet att ta reda på hur den kommande barn- och ungdomsavdelningen i det nya kulturhuset på bästa sätt kan möta upp förväntningar och behov känns väldigt spännande. Målsättningen utifrån projektet är att skapa Sveriges bästa barnavdelning och det kommer vi att lyckas med.
Så användes bidraget
Hösten 2019 gjorde studiebesök på Kanini och Balagan på Malmö stadsbibliotek och på Dokk1 i Århus. Syftet var att få mer kännedom om hur dessa bibliotek arbetar med barn och ungas delaktighet och skapande samt med barnkonventionen. Projektledarna genomförde därefter olika insatser och workshops för barn och unga i Kiruna.
För de yngsta barnen höll man i tre olika workshops på förskolor i Kiruna där läslust, bemötande och biblioteksrummet stod i fokus. Kiruna är förvaltningskommun för språken finska, meänkieli och nordsamiska, och därför var det viktigt att även barn med minoritetsspråksbakgrund skulle komma till tals. En av de medverkande förskolorna bedriver sin verksamhet huvudsakligen på minoritetsspråk.
Även föräldrar intervjuades om biblioteket. Genom observationer på barnavdelningen fick man större kännedom om hur biblioteksrummet används. I analysen av dessa insatser framkom att det är viktigt med bra bemötande och att barnavdelningen är välkomnande och anpassad så att det går att röra sig smidigt i rummet.
Observationerna visade att böckernas placering har stor inverkan på i vilken utsträckning de används och lånas, och Malene och Sanna använde sig av den kunskapen för att bestämma placering för bilderböcker på minoritetsspråk för att ge dem en så framträdande plats som möjligt.
För att nå barn i mellanåldern 7-12 år tog man kontakt med skolklasser med och utan minoritetsspråksbakgrund. Även grundsärskolan bjöds in, men de valde att inte medverka. Under träffarna med skolklasserna framgick det att många elever ville se lek- och spelmöjligheter på biblioteket men inte på bekostnad av möjligheter till läsning. Mysiga läsplatser och läskojor efterfrågades av många. Barnen ville gärna klara sig själva på biblioteket men det var ändå viktigt att personal fanns till hands vid behov.
Efter flera försök att hitta ungdomar till projektet fick biblioteket kontakt med ett mindre antal tonåringar som ville delta i en workshop med fokus på hylluppställning och genreindelning. För dessa ungdomar var det viktigt att biblioteket är välkomnande och erbjuder studieplatser.
Projektledarna har utifrån det som framkommit i mötena med barn, ungdomar och föräldrar skrivit en rapport, gjort konkreta insatser i det befintliga biblioteket och gett förslag på vad biblioteket bör tänka på inför flytten. Till exempel:
- Utökad programverksamhet efter de programidéer som framkommit, inklusive fler program på minoritetsspråk
- Fler läsplatser och studieplatser för alla åldrar i biblioteket
- Tydligare hylluppställning och skyltning
I nuvarande biblioteket arbetar man med att förbättra ungdomsavdelningen och har kontinuerligt material för pyssel och skapande framme på barnavdelningen eftersom det skapar en känsla av att det händer saker i rummet.
Eftersom projektet byggt på att skapa kontakt med framförallt barn och ungdomar i Kiruna har en viktig effekt varit att synliggöra biblioteket. Projektledarna beskriver det såhär:
– Kirunas satsning har inneburit att vi har visat upp bibliotekets verksamhet i många olika sammanhang med resultatet att barnen som deltagit i studien känner igen oss och vet vad biblioteket står för. Förhoppningen att de fått en starkare känsla av att biblioteket tillhör dem.