Folkbiblioteken i Lund består av ett stadsbibliotek och nio stadsdelsbibliotek (Dalby, Genarp, Klostergården, Linero, Norra Fäladen, Stångby, Södra Sandby, Veberöd och Bibliotek Folkparken) samt biblioteksbussen. I Lund öppnade det första meröppna biblioteket i Sverige 2009, vilket var biblioteket i Veberöd. I dag är sju av stadsdelsbiblioteken meröppna och inom ett par år kommer samtliga stadsdelsbibliotek i Lund att erbjuda meröppet.

Det här sökte man bidrag för

Hela projektet har handlat om att göra biblioteksverksamheten mer tillgänglig för prioriterade grupper – dels genom rörlig uppsökande verksamhet, dels genom att verksamheten vid stadsdelsbiblioteken i högre utsträckning ska präglas av de behov och förutsättningar som finns i respektive lokalsamhälle. Målgrupps- och tillgänglighetsanpassning av både fysisk och rörlig biblioteksverksamhet leder till att man kan nå fler, minska klyftor mellan vana och ovana biblioteksbesökare, arbeta mer riktat och fokuserat mot prioriterade grupper samt hitta långsiktiga samverkanspartners.

Så här användes bidraget

Första året identifierades tre spår och tre mål

Under det första året identifierade man tre spår som fick olika inriktning, och för de tre spåren formulerades mål om att:

• utarbeta en strategi för den rörliga verksamheten – en målgruppsanpassad och flexibel bokbussverksamhet, en pop up-verksamhet som arbetar med prioriterade grupper och en uppsökande verksamhet som når ut till andra lokaler än de egna
• arbeta tydligare med profilering och tilltal för att nå ut till och vara relevanta för olika målgrupper; den fysiska, den rörliga och den digitala biblioteksverksamheten behöver bli mer riktad och målgruppsanpassad
• utveckla samverkan för att hitta hållbara strategier för att nå dem som av tillgäng­lighets­skäl inte kan komma till biblioteket.

Efterhand som målen har uppfyllts har man formulerat nya behov och mål.

Kartläggningar och rapporter har fungerat som stöd

Folkbiblioteken i Lund anlitade externa aktörer för att få ökad kunskap om bibliotekens prioriterade målgrupper och dess behov. Bland annat har man genomfört

• en kundundersökning av extern aktör som gjort observationer och genomfört intervjuer vid biblioteken
• en undersökning om meröppet med hjälp av forskaren Lisa Engström vid Lunds universitet.
• en TTT-undersökning med hjälp av Malin Ögland vid Högskolan i Borås. TTT betyder Tverrgående Trafikktelling och är en observationsmetod.

Bibliotekspersonalen har dessutom själv genomfört observationer, där de undersökt vilka aktiviteter som genomförs av vilka åldersgrupper och vilka kön, vid de olika fysiska biblioteken.

Resultatet av rapporter och kundundersökningar har spridits till medarbetare och till kultur- och fritidsnämnden i Lunds kommun. Kristina Elding är utvecklingsstrateg vid biblioteken i Lund. Hon berättar:

– Framför allt har undersökningarna bidragit till ökad kunskap kring behovet av insatser och varit ett stöd i processerna, men de har också varit viktiga för att förklara och legitimera förändringar både internt och externt.

Andra året arbetade man med tillgänglighet och profilering

Parallellt med satsningen inom Stärkta bibliotek arbetade folkbiblioteken i Lund med Digitalt först. Det gav insikter om att det behövdes ett mobilt lärcentrum som kunde komplettera verksamheten på den rörliga arenan. Syftet var att arbeta uppsökande med digitalt lärande och möta prioriterade grupper på fler platser i stadsdelarna.

Man identifierade även ett behov av att förändra de fysiska lokalerna genom tillgänglighets­anpassning, ökad flexibilitet och användargenererad verksamhet under såväl bemannad tid som meröppet-tid. Man arbetade även med att profilera biblioteken utifrån prioriterade grupper i närområdet.

Det fanns även ett behov av mer information vad gällde service för personer med funktions­nedsättning, både gentemot samarbetspartners och användare, och man bildade ett strategiskt nätverk som arbetade med läsfrämjande i kommunens omsorgsverksamheter.

På grund av coronapandemin har användardialoger och samverkan inte kunnat genomföras enligt plan utan man har fokuserat på insatserna ovan. Inom samtliga spår har dock samverkan med olika aktörer ökat samt lett till fördjupad kunskap om lokalsamhällen.

Meröppna bibliotek ska vara en plats för alla

Att utveckla meröppna bibliotek har varit ett centralt spår. Ambitionen har varit dels att göra de meröppna biblioteken angelägna för fler, dels att ta fram koncept och modeller som vägleder och inspirerar besökarna. Det meröppna biblioteket ska fungera som en plats där alla åldrar kan trivas och hänga (barn i sällskap av vuxna). Det ska finnas pysselmaterial som uppmuntrar till läsning och lek, och grupper och föreningar ska uppmuntras att använda bibliotekslokalen till olika ändamål i högre grad.

Begreppet meröppet har lanserats på bredden

Man har även haft fokus på barn genom tydligare skyltning, fler lästips och vägvisare som möter barnet samt hjälper barnet att upptäcka biblioteket och hitta fram till medier och annat material. Vägvisaren ska inspirera barnet att ta del av vad biblioteket har att erbjuda, fungera som igenkänningsfaktor och uppmuntra till interaktiv kommunikation.

För de meröppna biblioteken har flera insatser gjorts för att förbättra rummet, tillgängligheten och tekniken. Som utgångspunkt för arbetet med meröppet användes Lisa Engströms rapport Lokalsamhällets bibliotek: kan meröppet öppna dörrar? Även erfarenheter från studiebesök hösten 2019, bland annat till kommunerna Simrishamn och Svedala. Man har även fört dialog med lokala besökare (individer, grupper och föreningar) samt marknadsfört meröppet genom en kampanj som lyfter såväl begreppet som verksamheten.

Biblioteken ska vara en bra plats att vara på

Rapporten En bra plats att vara på av en extern utvärderare är en etnografisk kundundersökning om vad bibliotekets besökare tycker om verksamheten. Där framkommer olika tankar om biblioteken, bland annat hur invånarna i Lund använder biblioteken på mångfacetterade sätt. Följande är några av rapportens slutsatser:

• Biblioteken möter väl upp målgruppernas behov och önskemål för dem som har fokus på böcker, dagstidningar och tidskrifter.
• Bibliotekariernas kunskaper i att ge bra litteraturtips (skyltböcker, webben och muntligt) uppskattas och ökar upplevelsen.
• Meröppna bibliotek ökar nyttjandegraden för användarna och ger ett stort mervärde.
• Tydligt skyltade ljudzoner, inklusive mobilvänliga zoner, skulle underlätta för besökarna.
• Det behövs fler arbets- och studieplatser samt grupprum bland besökarna, framför allt på stadsbiblioteket.
• Själva lokalen och mötesplatsen på biblioteket blir allt viktigare och därför behövs mer fokus på lösningar för mer arbets- och studieyta.
• Närvaron av böcker är fortsatt viktig för lugnet och atmosfären.
• Ett ökat fokus på högstadie- och gymnasieungdomar behövs för att säkerställa nyrekryteringen av frekventa användare. Högstadie- och gymnasieungdomar är en grupp som lätt hamnar mellan stolarna, mellan barns och vuxnas behov.

Insatserna har gett resultat

Utvecklingsinsatserna på biblioteken i Lund har bland annat lett till:

• målgruppsprofilering och tillgänglighet av biblioteksverksamheten och i synnerhet av stadsdelsbiblioteken
• ökad användardialog och samverkan i lokalsamhället
• strategier och metoder för uppsökande verksamhet för prioriterade målgrupper.

Utvecklingsstrateg Kristina Elding konstaterar följande:

– Satsningen har inneburit ett långsiktigt och målmedvetet arbete för att förbättra biblioteksverksamhetens relevans och tillgänglighet för invånarna.

Läs mer

Filmer på svenska och persiska om folkbiblioteken i Lund:

Filmen på svenska

Filmen på persiska

Rapporten om meröppet