Det här sökte vi pengar för och genomförde

De första tre åren av projektet Stärkta bibliotek sökte och fick biblioteket resurser till extra personal för att arbeta mer utåtriktat och med riktade insatser.

– Vi såg att arbetet med barn i förskoleåldern kunde utvecklas och vi önskade lägga mer fokus på kvinnor med annat modersmål än svenska. Bibliotekschef Kajsa Fex Fritz förklarar:

– Vi ville få kontakt med flerspråkiga kvinnor för att stötta dem i svenskstudierna. Forskning visade att den gruppen har extra svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

Första delen – ett läsprojekt i förskolorna

Biblioteket genomförde ett läsprojekt tillsammans med förskolorna med utgångs¬punkt i Förskolebarnens litteraturpris.

– Vi hade möjlighet att göra många besök på förskolorna, totalt över 100 besök, vi läste bilderböcker som var nominerade till priset och barnen fick rösta med hjälp av snäckor eller kastanjer. Att barnen fick rösta om sina favoritböcker var tänkt som en första introduktion i direktdemokrati, säger bibliotekarie Louise Jeurling.

Alla förskolor i kommunen besöktes regelbundet, även de utanför staden. De lästa böckerna lämnades på förskolan till nästa besök. I hallen fanns en skylt med information om vilken bok som lästs, för att involvera föräldrar och kanske leda till samtal om boken mellan dem och deras barn.

Bokfester för barn och vuxna

Barnen och pedagogerna skapade konstverk utifrån böckerna, och projektet avslutades med en bokfest för barnen under förskoltid och ytterligare en bokfest på helgen i biblioteket med konstutställning, sång och musik, bokläsning, popcorn och skattjakt.

Många barn kom med sina vuxna och tittade och deltog. En tanke var att möjliggöra för fler föräldrar att tänka på biblioteket som en plats att besöka tillsammans med sina barn.

Poesi blev till konst

De följande åren provade man olika samarbeten med förskolorna. Bland annat genomfördes ett poesiprojekt tillsammans med Kulturskolan. Biblioteket besökte förskolorna, läste poesi och rimmade och ramsade tillsammans med barnen. Sedan välkomnades barnen till biblioteket där pedagoger från kulturskolan hade skapat en fantastisk interaktiv föreställning med den poesi barnen nu kände igen. Även detta blev till en konstutställning på biblioteket.

 
Syntolkning: Barnens konstverk som föreställer snöflingor och löv, hänger på en anslagstavla. Foto: Louise Jeurling.

Sagopåsar och sagojakt på biblioteket

Terminen därpå fick förskolpedagogerna en folder där vi erbjöd ett smörgåsbord: mer poesi, bilderboksläsning, sagoberättande, sagojakt på biblioteket, sagojakt i skogen, konstutställning och bokdiplom.

Syntolkning: Bild på Arboga biblioteks diplom. Föreställer en trave böcker och texten: för att du med glädje och mod deltagit i många fina läsäventyr.

Sagoberättandet skedde på förskolorna med hjälp av en sagopåse. Barnen fick dra en sak ur påsen och en saga berättades utifrån föremålet, det var främst klassiska folksagor. Sagojakterna på biblioteket genomfördes före öppningstid, där vi läste ”Astons stenar” och följde utlagda stenar, Astons pappas gröna garnnystan och annat med koppling till boken. Detta gillade barnen. Till slut kom vi fram till gitarrfodralet där barnen hittade en skatt.

Bokdiplom efter tio lästa böcker

Bokdiplom delades ut vid en liten fest för förskolan på biblioteket eller på förskolan. Efter läsning av tio böcker delade en sagofé ut diplom till varje barn.

 
Syntolkning: bild på grön mossa, bruna lö, barr och pinnar. På en barkbit finns en liten röd filur med stora ögon. Foto: Andreas Sölvebring.

Under sagojakten i skogen läste vi ”Vem ser Dim?” och letade efter nästa del av boken med små stopp och stationer på vägen. Denna sagojakt genomfördes i förskolans närmsta skogsområde och var mycket populär – ännu mer under pandemin när endast aktiviteter utomhus kunde genomföras.

Att leta efter lilla Lummer på boksidorna och även i skogen uppskattades av barnen. Vi talade också om skog och natur och om vad man ser om man tittar noga, och vi hade med luppar till barnen.

Andra delen – läsgrupper och studiehjälp för kvinnor

I den andra delen av projektet riktade vi oss till kvinnor med annat modersmål än svenska. Även här provade vi oss fram.

Vi testade läsgrupper, där vi läste tillsammans och talade om det vi läste samt om livet i stort. Besök gjordes hos alla sfi-grupper samt grundvux och komvux. Varje vecka besöktes en verksamhet för dem som står längst från arbetsmarknaden. Där läste vi lättlästa böcker och bilderböcker.

Fokus på bilderböcker och prat om läsning och språkutveckling för barn gjordes specifikt i grupper där deltagarna var föräldrar. Tanken var att uppmuntra till högläsning med barnen och vi tipsade om biblioteket och bilderböcker på olika språk.

Varje vecka erbjöd vi studiehjälp för de med annat modersmål än svenska. Studerande fick möjlighet att diskutera uppgifter tillsammans med en bibliotekspedagog. Hit kom främst kvinnliga studerande på högskola och komvux.

Ett tips: Testa en kortare tid och testa nytt om det inte fungerar

En av lärdomarna är att det på förhand kan vara svårt att avgöra vad som fungerar väl. Att därför annonsera aktiviteter för en kortare tid, så att det snabbt går att avbryta och testa en annan idé i stället, är ett sätt att använda resurser effektivt.

Studiehjälpen var först mycket populär men sedan minskade intresset. En anledning kan vara att de som anlände under den större flyktingvågen 2015 hade börjat bli färdiga med sina studier och kommit ut i arbete.

Efter projekten har arbetet fortsatt. Förskolorna erbjuds samarbeten och läsgrupper för kvinnor med annat modersmål fortsätter.