Varför ville ni bli romska läsambassader?

– Vi såg brister i vårt arbete för och med de romska grupperna. Innan vi ansökte om att bli romsk läsambassad var medvetenheten om att Stockholms stad också ska arbeta med att främja romers tillgång till kultur och språk ganska låg. När Bagir Kwiek blev romsk läsambassadör såg vi en ingång att komma vidare, säger Maria Olsson Eklund, samordnare på Stockholms stadsbiblioteket.

Oxiebiblioteket blev den första romska läsambassaden i Malmö eftersom det där bor en stor romsk befolkning – i dag är även lokalbiblioteken i Bellevue och Lindängen med, berättar Petter Herbertsson, bibliotekarie på Lindängenbiblioteket.

– Att vara romsk läsambassad är ett pågående utvecklingsarbete. Kontakten med romska föreningar och eldsjälar är intressant och stimulerande eftersom vårt arbete handlar mycket om samarbeten och inkludering. Vi vill nå de romska familjerna i vårt område och vara ett bibliotek för alla, säger han.

Bibliotek Uppsalas ansökan omfattade samtliga bibliotek i kommunen. De såg en chans att lära sig mer och att arbeta för att biblioteket som plats skulle bli mer känt och inbjudande för den romska minoriteten.

– Det blev en start för oss att dra i gång ett mer ambitiöst arbete riktat till målgruppen. Vi ville höja våra ambitioner och sätta press på oss själva, säger Annika Strömberg, utvecklingsledare på Bibliotek Uppsala.

Härnösands kommun tillhör inte något av förvaltningsområdena för nationella minoritetsspråk. Susanne Hägglund, bibliotekschef för Härnösands bibliotek, såg ansökan till romsk läsambassad som en möjlighet.

– Vi var inte särskilt bra på att jobba med något av de nationella minoritetsspråken, men nu har vi kunnat fokusera på dem och särskilt på det romska språket. Vi har kunnat jobba mer systematiskt, regelbundet och mer framåtsträvande.

Vad har ni gjort som romska läsambassader?

– Några aktiviteter som jag är särskilt stolt över är en skrivartävling på romani för romska ungdomar på temat Me hijum rom! (Jag är rom!). Även utställningen Unga romska röster, om att vara ung rom och ett metodutvecklingsarbete som handlar om hur biblioteken kan samråda med barn och unga – har gett oss jättemycket, fortsätter Susanne Hägglund.

Flera av läsambassaderna har satsat på kompetensutveckling för personal, sett över litteratur på romani och om romers kultur och historia, arbetat med tydligare skyltning på biblioteken och uppmärksammat högtidsdagar samt arrangerat olika språk- och kulturaktiviteter. Stockholms stadsbibliotek har genomfört en romsk kulturmånad med kulturevenemang på de olika biblioteken, sagostunder och en romsk språkfest. Förra året arrangerade de också en romsk ungdomsmässa med olika workshoppar och de firar den internationella romadagen.

– Vi har fått inspiration och kunskap om hur vi ska arbeta med samtliga nationella minoriteter som är några av bibliotekets prioriterade målgrupper, och vi har lärt oss att vi behöver lyssna in mer vad romer själva behöver, som till exempel läxhjälp och andra sociala insatser. Vi behöver också ändra vårt synsätt på vad berättande är och inte vara så textfokuserade, säger Maria Olsson Eklund.

Lindängenbiblioteket har haft en stående aktivitet som lässtunder där romska ungdomar läser för barn, en novellklubb och sagostunder.

– Vi strävar efter att få romska familjer att komma. En mycket lyckad satsning var en familjelördag med pyssel, diktuppläsning, utställning och romska bakverk som avslutades med sång och dans – då vi hade jättemånga besökare, berättar Petter Herbertsson.

Lindängens bibliotek har även anordnat författarbesök på skolor i området med författarna Anita Santesson och Ralf Novak Rosengren som berättade om sin bokserie om den romska tjejen Rosita Roos. De köpte även in klassuppsättningar av bokserien.

Biblioteken i Uppsala har bland annat uppmärksammat den internationella romadagen, haft romskt bokbord, evenemang på Uppsala kulturnatt och deltagit i romska dialogforum.

Kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte

Biblioteken i Uppsala satsade till en början främst på intern kompetensutveckling om minoritetslagstiftningen och om romsk historia, kultur och språk, berättar Annika Strömberg.

– Vi har fått en ökad förståelse hos medarbetarna för romers situation och om de utmaningar som finns. Nu återspeglas nationella minoriteter i kommunens lokala verksamhetsplaner och aktiviteter.

Samtliga romska läsambassader har också deltagit i Kulturrådets digitala nätverksträffar för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte.

– Det har handlat om kunskapsuppbyggnad och information. Vi fick kontakt med Bagir Kwiek och kunde bjuda in honom till ett kompetensutvecklingstillfälle för alla medarbetare. Vi fick också inspiration och tips från andra romska läsambassader – vi bibliotek står inför liknande utmaningar, fortsätter Annika Strömberg.

Programmen för de sju digitala mötena innehöll föredrag och samtal tillsammans med den förre romska läsambassadören och med andra romer som arbetar med romsk litteratur, kultur och språk.

– Det har varit gedigna program med påfyllning av kunskap. Romer har föreläst och vi har kunnat ställa frågor direkt till dem. Det har också varit ett bra erfarenhetsutbyte mellan de romska läsambassaderna. Träffarna har gett oss tips, råd, och bekräftelse på att det vi gör är rätt, säger Susanne Hägglund.

Hur ser ni på framtiden som romska läsambassader?

– Att vara romsk läsambassad är en långsiktig satsning, vi kan ju inte plocka ner skyltar och diplom nu. Diplomet som visar utnämningen till romsk läsambassad är en signal och symbol i det fysiska rummet, säger Annika Strömberg.

Petter Herbertsson tycker också att diplomet fyller en viktig funktion och ska stå kvar synligt i biblioteket.

– Vi vill utveckla det vi gjort det senaste året och fortsätta locka romer och få dem att känna att det också är deras bibliotek, säger han.

– Att fortsätta arbetet känns självklart. Vi vill nå fler och vi tycker att vi har hittat ett bra och hållbart arbetssätt, menar Susanne Hägglund.

Den romska läsambassadören Bagir Kwiek avslutade sitt uppdrag 2021 och inga fler romska läsambassader kommer att utses, trots det är alla överens om att arbetet som romsk läsambassad bara har börjat. Det tar tid att skapa samarbeten och nå den romska minoriteten upplever flera av biblioteken. Uppsala bibliotek har samarbetat med en romsk samhällsvägledare i kommunen, och Lindängenbiblioteket med romska samhällsvägledare genom Malmö stads romska informations- och kunskapscenter (RIKC) och lokalföreningen Malmö romska idécenter som drivs av två modersmålslärare i romska. De romska läsambassaderna i Stockholms stad, stadsbiblioteket, Tranströmerbiblioteket och lokalbiblioteken i Farsta, Rinkeby och Högdalen har också haft samarbete med stadens romska brobyggare.

– Det är en fortsatt utmaning att nå målgruppen. Den förtroendeklyfta som finns mellan många romer och delar av majoritetssamhället påverkar hur romer får tillgång till offentliga institutioner, vi behöver därför bygga förtroende. Ett sätt att göra det är att bredda utbudet med romsk kultur, musik och dans i samarbete med romer själva – vi ska försöka nå dem som besöker biblioteket minst, säger Maria Olsson Eklund.

Påbörjat arbete fortsätter

Uppsala bibliotek har börjat att planera för nästa år och hoppas kunna visa en utställning på biblioteken som ska göras av romska ungdomar i samarbete med en lokal förening. Romska ungdomar ska även vara utställningsguider.

– Vår ambition är högre nu, men alla bibliotek i Uppsala kan kanske inte göra allt. Vi ser över vilka som ska göra vad, vilka aktiviteter vi ska ha och vi fortsätter att utveckla kontakt med romska föreningar, säger Annika Strömberg.

Det är för tidigt för biblioteken att sammanfatta vad satsningen har resulterat i och om fler romer har besökt biblioteken. Susanne Hägglund menar att det är minst lika viktigt att informera allmänheten om romsk kultur och språk – uppdraget är inte bara riktat mot den romska minoriteten. Det är heller inte längre en utmaning att förklara för personalen varför Härnösands bibliotek är en romsk läsambassad, säger hon.

– Vårt arbete ska vara hållbart över tid och nu fortsätter vi arbeta med nationella minoriteter i vår ordinarie verksamhet. Arbetssättet för den romska läsambassaden blir en mall för hur vi kan arbeta med övriga nationella minoriteter. Hade vi inte blivit romsk läsambassad hade vi inte varit där vi är i dag, utnämningen har gett oss jättemycket – vi ångrar det inte en sekund, säger Susanne Hägglund.

– Instämmer, säger Annika Strömberg.

– Jag håller, med, säger Maria Olsson Eklund och Petter Herbertsson nickar gillande och gör tummen upp innan samtalet avslutas.