Lena Sjunnesson, som arbetar som biblioteksassistent på Oxiebiblioteket i Malmö, menar att utmärkelsen har skapat en extra gnista i arbetet:

– Utmärkelsen till romsk läsambassad har gett oss uppmärksamhet och fler möjligheter. Flera andra bibliotek i Malmö har också blivit intresserade och väntar med spänning på vad vi ska göra härnäst.

Oxie är ett av 17 bibliotek som fått äran att bli romsk läsambassad – en utmärkelse som ska stötta biblioteken i att vidareutveckla sin verksamhet kring minoriteten romer och övriga nationella minoriteter i Sverige.

I Oxie började det med sagostunder

Många romer i Oxie tillhör den romska gruppen lovara, och för cirka två år sedan började biblioteket med sagostunder för barnen.

– Jag minns att vi vuxna reagerade på att barnen skrattade så hjärtligt och vi trodde det berodde på att sagan var rolig, men de skrattade åt ord på lovara som de inte hört tidigare, berättar Lena Sjunnesson.

Florida Pavlovska, barnskötare, som själv tillhör den romska lovaragruppen i stadsdelen, läste barnböckerna Camping och kurragömma på lovari och Dansbus och kaktrubbel på lovari för barnen. Från början fanns tre böcker i samma serie men en upplaga tog slut. Lena berättar:

– Vi upptäckte att det fanns dåligt med böcker på barnens språk. När vi försökte köpa in fanns det främst böcker på fel varietet.

När det inte finns böcker på lovara översätter Florida Pavlovska böcker från svenska. Sagostunderna är välbesökta, också av skolbarn. Efteråt är det pyssel och fika för hela familjen.

Mycket finns på ambassadernas program

Det finns mycket mer än bara sagostunder i läsambassadernas programverksamhet, till exempel föreläsningar, utställningar och konserter som uppmärksammar det romska språket, den romska kulturen och den romska litteraturen. På Biskopsgårdens bibliotek i Göteborg har romska gäster läst ur boken Den oerhörda historien – romska och resandeberättelser, och Rinkeby bibliotek i Stockholm har stått värd för flera nya boksläpp om den romska minoriteten – näst på tur är barnboken Min mamma är en ängel av Gunilla Lundgren.

I Gävle ordnar biblioteket läxläsning

Abedin Denaj har arbetat länge med romska barn och unga i Gävle. Han menar att läsning handlar om att utveckla sin identitet som rom och att behålla sitt språk men också om att inte dölja sin identitet och att vara en stolt rom.

Abedin är före detta romsk samhällsvägledare i Gävle kommun och aktiv i Gävles romska förening. På Gävle stadsbibliotek startade han en läxhjälpsgrupp. Det blev en plats för unga romer från hela staden att mötas, prata romanes och läsa läxor. För flera av barnen var stadsbiblioteket en okänd plats. De tyckte också till en början att det var konstigt, och lite otryggt, när vuxna utan barn var på barnavdelningen och att det var dåligt skyltat på de nationella minoritetsspråken.

– I gruppen märkte vi ganska snart en förändring för barn som inte hade en tradition att läsa och att besöka biblioteket. Att komma till stadsbiblioteket varje vecka blev en ny positiv rutin för dem, menar Abedin.

Läs, lyssna, titta och översätt

Många romer saknar en tradition av att läsa och skriva på romanes så det handlar om att börja läsa på ett språk de främst kan muntligt, förklarar Abedin Denaj:

– Vi måste ta fram metoder som gör att barn tycker det är roligt att lära sig sitt minoritetsspråk. Ljudböcker kan vara ett sätt, tecknade pedagogiska filmer ett annat.

Men han betonar också musiken:

– Musik har en stor betydelse för romer. Musiken har följt med oss vart vi än har flyttat, på ett annat sätt än språken.

Själv läser han inte på arli, sitt eget modersmål. Antingen är böckerna gamla eller på fel romsk varietet.

– Det som ofta finns är böcker om romernas mörka historia, om förföljelse, diskriminering, allt det negativa. Jag vill läsa något positivt och inte hela tiden bli påmind om att romerna är en utsatt grupp.

Han tror i stället på att översätta nya populära böcker.

– Romer är som alla andra som vill följa trender och läsa de senaste. Tänk till exempel om Harry Potter blev översatt till romanes!

Abedin Denaj sitter också med i en referensgrupp på Kungliga biblioteket som håller på att utveckla en läsapp, Bläddra, för de nationella minoritetsspråken. Först ut är litteratur på romanes och samiska. Han är också med i sakkunniggruppen för läsambassadör Bagir Kwiek.

I Tumba placeras böckerna synligt

På Tumba bibliotek håller endast en liten del av biblioteket öppet på grund av coronapandemin. I den övriga lokalen pågår ett omfattande arbete med bibliotekets samlingar. De flesta barnböckerna på nationella minoritetsspråk har plockats ut från sin hyllplacering och ligger nu i högar på bordet – några till och med på golvet – i väntan på att ställas upp utifrån ett nytt system som biblioteket ska använda sig av. Personalen har också gått igenom böckerna för att se vad som finns och vad som behöver köpas in.

Bibliotekarien Andreas Ali Jonasson, som har en tjänst skräddarsydd för de nationella minoritetsspråken, visar upp biblioteket digitalt. Han berättar:

– Den nya hylluppställningen kommer att synliggöra de nationella minoritetsspråken och litteratur om nationella minoriteter på ett tydligt sätt genom bilder på flaggor och enkla ord.

De flesta romska läsambassaderna har köpt in ny litteratur på de romska varieteterna och har en egen minoritetsspråkshylla där man samlar litteraturen på samtliga nationella minoritetsspråk. Men Tumba bibliotek går nu ifrån det traditionella SAB-systemet för att klassificera böcker.

– Systemet är i första hand något som bara bibliotekarierna kan och inte så läsfrämjande, menar Andreas.

Det handlar om att skapa efterfrågan

Intervjun på Tumba bibliotek äger rum på Sverigefinnarnas dag den 24 februari, och väl synligt uppställda står böcker på finska om och av sverigefinnar, tillsammans med den sverigefinska flaggan.

– Vi uppmärksammar alla minoriteternas högtidsdagar med flaggor, skyltning och boktips.

Det är vanligt att de romska läsambassaderna uppmärksammar Internationella romadagen den 8 april, Resandefolkets dag den 29 september och de andra nationella minoriteternas högtidsdagar. På till exempel Farsta bibliotek i Stockholm har man firat den 8 april i flera år med musik, modevisning och föredrag i nära samarbete med den lokala romska föreningen.

Skyltning på Hallunda bibliotek i Botkyrka om resandefolkets dag 29 september. 

Tumba biblioteket har haft sagostunder, planerar en läsecirkel på romanes och har köpt in litteratur och läromedel av romska författare på den romska varieteten kale, eftersom det bor många finska romer i kommunen.

– Man måste tänka minoritet i minoriteten och vara påläst. Alla grupper har olika behov och olika förutsättningar. En grupp jag ofta tror att man glömmer bort är resandegruppen som varit utsatt för en lång och hård assimilering, säger Andreas Ali Jonasson.

Han berättar om ett tillfälle när han flaggade på Resandefolkets dag, skrev en text om resande och ställde fram litteratur på svensk romani. In på biblioteket kom unga förvånade killar: ”Har ni böcker på vårt språk? Vi vill gärna lära oss!”

– Det handlar om att skapa en efterfrågan. Biblioteket måste ha ett utbud först, utan att det redan finns en efterfrågan. Räkna inte med att 20 barn kommer på första sagostunden, eller på andra heller för den delen. Man måste kämpa på, det tar tid. Minoriteterna förväntar sig inte aktiviteter och kanske brukar de inte heller besöka biblioteket, menar Andreas. – Det krävs ihärdighet att få minoritetens förtroende, att hitta nyckelpersoner i kommunen, en kontinuerlig fortbildning och mod. Det viktigaste är att våga och att inte vara rädd för att göra fel för då blir det inget gjort.

Språk och kultur går inte att sära på

”Valentin bor på en bilskrot tillsammans med mormor Leontina. På gården bor hunden Volgan, katten Lisen och grisarna Pigge och Gnidde”. Så börjar boken Valentin – Vorsnos drom som handlar om Valentin som hälsar på sin mormor där han umgås med djuren och sin bästa vän Adelfina. Sagoboken är skriven av Britt-Inger Hedström-Lundqvist. Hon berättar:

– Jag fick många frågor om litteratur på svensk romani: ”Finns det? Har du det?” Det finns ett stort intresse från barnfamiljer att lära sina barn romani.

Britt-Inger Hedström-Lundqvist är utgivare av Magasin Dikko som har fokus på resande och romer. Hon är även sekreterare i föreningen Rung – resande/rom, ung, ny, gammal. Hon skrev först boken om Valentin på svenska men översatte den sedan till romani. Nu finns boken på Magasin Dikkos webbplats.

Att översätta boken var inget hon kunde göra själv, även om hon i dag kan en del romani. Hon beskriver sig som en av dem som blev berövad sitt språk. Hennes morfar förbjöd familjen tala romani, men mormor talade det ändå – i smyg.

– Att bli berövad sitt modersmål är att kapa bort en del av identiteten, att vara rotlös. Det skulle betyda oerhört mycket för kommande generationers identitet, trygghet och stolthet att lära sig svensk romani. Språk och kultur går inte att sära på, en del av identiteten handlar om språket.

Ett levande språk måste synas och höras

Det finns ett tabu bland resande att inte låta utomstående höra romani. Det är en kvarleva från den tid när diskriminering, övergrepp och förföljelse kunde bli ett resultat. Men för att revitalisera ett språk är det viktigt att det får både synas och höras.

– Svensk romani har länge varit ett hemligt språk och är så fortfarande till viss del. För mig funkar inte det. De som vill måste få möjlighet att lära sig, annars kommer språket att dö ut, säger Britt-Inger Hedström-Lundqvist.

Svensk romani är, som flera andra nationella minoritetsspråk, ett utdöende språk och det uppfyller alla Unescos kriterier för hotade språk. Men en utmaning för alla de romska varieteterna, och för flera av de andra nationella minoritetsspråken, är bristen på litteratur och läromedel.

– Det finns inte så mycket litteratur på svensk romani och det som finns är många gånger gamla böcker. När det ges ut något så görs det ofta av små aktörer genom projektsatsningar. Det betyder att när upplagan är slut, så är den slut, menar Britt-Inger.

”Alla bibliotek borde bli romska läsambassader!”

Andreas Ali Jonasson visar en tygkasse med kartbilden av Sverige täckt av de nationella minoriteternas flaggor. På baksidan av kassen står det: ”Det är en styrka att äga flera språk” översatt till flera av de nationella minoritetsspråken. Det är Tumba bibliotekets nya logotyp.

– Jag funderar också på att ställa vårt diplom vi fick som romsk läsambassad i fönstret och alltid skylta med romska böcker, säger Andreas

Idéerna är många på Tumba bibliotek och på de andra romska läsambassaderna som kan få besök av den romska läsambassadören. Lena Sjunnesson hoppas att Bagir Kwiek kan träffa skolelever och personal från förskola, skola och bibliotek i Malmö under våren, men framför allt ska biblioteket fortsätta bygga nätverk med minoriteten i Oxie. Folkbiblioteket i Helsingborg samarbetar sedan länge med romer i staden, och i Borås och Västerås deltar stadsbiblioteken i kommunernas samrådsgrupper. Tumba bibliotek använder fokusgrupper för att ta reda på minoriteternas önskemål och behov.

Abedin Denaj i Gävle tycker att alla bibliotek borde bli romska läsambassader, och fler är att vänta. Intresserade bibliotek kan ansöka hos Kulturrådet.

– Sök aktivt romer i närområdet och för en dialog. Bibliotekens verksamhet har en viktig roll att fylla och betyder mycket för att skapa en stolthet hos romer, menar Abedin Denaj avslutningsvis.

De 17 bibliotek som utsågs till romska läsambassader i den första ansökningsomgången, hösten 2020

Oxiebiblioteket, Biblioteken i Malmö (Skåne), Helsingborgs bibliotek (Skåne), Biblioteken i Halmstad/Halmstad Stadsbibliotek (Halland), Hammarkullens bibliotek (Göteborg/Västra Götaland), Biskopsgårdens bibliotek (Göteborg/Västra Götaland), Bergsjöns bibliotek (Göteborg/Västra Götaland), Borås stadsbibliotek (Västra Götaland), Sundsvalls stadsbibliotek (Västernorrland), Härnösands bibliotek (Västernorrland), Bibliotek Uppsala (Uppsala), Västerås stadsbibliotek (Västmanland), Stockholms stadsbibliotek: Högdalen, Farsta, Rinkeby (Stockholm), Solna stadsbibliotek (Stockholm), Tumba bibliotek/Bibliotek Botkyrka (Stockholm), Upplands Väsby bibliotek (Stockholm).

Vi har även utsett Alfons Åbergs Kulturhus (Göteborg/Västra Götaland) till romsk läsambassad, då deras insatser motsvarar våra kriterier.        

Text: Karin Skoglund.  

Läs mer 

Romska läsambassader och aktuell ansökningsomgång