Romska läsambassadörens dröm blev sann

Text: Karin Skoglund.

”Jag drömmer om ett bibliotek där romer syns, hörs och känner sig välkomna. Jag vill uppmuntra bibliotek att vara en arena där romer kan få utforska och upptäcka sin identitet, språk och kultur – och jag vill att majoritetssamhället blir nyfiket på den rika romska kulturen och litteraturen.

– Allt blev så mycket bättre än vad jag hade vågat hoppas på och drömma om. Vi har tillsammans, romer och kulturinstitutioner vänt ett nytt blad i den romska historien.

Det är den 12 november, 2021 och Bagir Kwiek står på en scen på Östermalm i Stockholm för att hålla sitt tacktal och säga några avslutande ord. Det tvååriga uppdraget som romsk läsambassadör går in på slutspurten. Han är lite nervös, blickar ut över publiken – där sitter romska företrädare och tjänstepersoner som han har samarbetat med. På bordet bredvid står en romsk bordsflagga och bakom honom pryder hans porträtt vita duken.

– Tack alla för att ni är här idag, tillsammans kan vi göra allt. Tillsammans har vi lyckats med det här uppdraget och väckt människors nyfikenhet på romer och romsk litteratur. Nyckelordet för det här arbetet är tillsammans, konstaterar han.

Tog initiativ till romska läsambassader

I två år har hans arbete handlat om att sprida läslust och öppna vägar till litteraturen för den nationella minoriteten romer. Ihop med en sakkunniggrupp, romska företrädare och folkbibliotek har han djupdykt i den romska litteraturen och uppmärksammat läsning på romanes.

– Litteraturen är visserligen ett litet för problem för romer i jämförelse med andra livsområden, men är en viktig pusselbit som spelar en stor roll för romernas identitet och självkänsla.

När du blickar tillbaka, vad är du mest stolt över?

– Jag är stolt över folkbibliotekens engagemang. Deras förståelse för våra problem, deras vilja att förändra och inkludera romer. Jag blev positivt överraskad, intresset från dem var jättestort. De är ambassader mot antiziganism som hjälper till att förebygga fördomar och öka förståelsen för romer.

Vad har varit roligast?

– Roligast har varit att själv få upptäcka världen av romsk litteratur och sprida den till andra.

Tidigt tog han initiativ till att bjuda in folkbibliotek till att bli romska läsambassader. Syftet var att hjälpa dem vidareutveckla sin verksamhet för romer och nationella minoriteter. Efter två ansökningsomgångar finns det idag 32 romska läsambassader runt om i landet. För dem har han och andra romer föreläst om romsk kultur och historia.

– Jag fick en bild häromdagen från en av läsambassaderna. Den föreställde den romska flaggan utanför biblioteket i vackra höstfärger. Att flagga är till exempel en liten handling som har så stor symbolisk betydelse för romer och som också kan göra att majoritetsbefolkningen blir nyfiken på romer.

Synlighet och romska förebilder motverkar fördomar

Romska företrädare i kommunerna har berättat för Bagir Kwiek att de numera får förfrågningar från biblioteken om samarbeten – och de romska låntagarna vågar sig försiktigt in i böckernas och bibliotekens värld. Den romska läsambassadörens dröm om romer som syns och hörs – utforskar och upptäcker sin identitet, språk och kultur på biblioteket – har blivit verklighet.

När romer blir synliga minskar fördomarna om romer och de kan själva känna en stolthet över sin identitet, menar Bagir Kwiek.

– Det är så viktigt att romska barn kan besöka ett bibliotek, se den romska flaggan, hitta litteratur om romsk historia och läsa en bok som har romska karaktärer som förstärker identiteten och skapar igenkänning. Barnet behöver inte längre skämmas – det är i stället något positivt att vara rom.

Bagir Kwiek berättar att media, litteratur, teater och filmer så länge varit fulla av stereotypa bilder av romer som besitter onda krafter, ljuger, stjäl och förför.

– Det är svårt att känna igen sig i beskrivningarna av romer. Var är de vanliga romerna i litteraturen, de som går till skolan och till jobbet varje dag, som har kvar sin kultur och är stolta över det?

För att motverka de stereotypa bilderna av romer har Bagir Kwiek arbetat mycket för att sprida romska förebilder. Regelbundet har han bloggat på kulturrådets hemsida om romska författare och bjudit in romska gästkrönikörer som har delat med sig av sina tankar om det romska språket, läsning, litteratur, fördomar och diskriminering. Hemma i lägenheten i Göteborg har han en hel vägg med romska förebilder – presidenter, filmstjärnor och sportstjärnor.

– Romska ungdomar behöver positiva förebilder. De har ingen de kan identifiera sig med. Det handlar om att så ett frö, skapa hopp och förverkliga drömmar. Vi romer är inte fördömda, vi kan till exempel bli författare – vi kan bli allt, the sky is the limit och då måste vi få synas.

Medvetenheten om romernas rättigheter har ökat

Bagir Kwiek minns sin barndoms bibliotek i Bergsjön i Göteborg – biblioteket som räddade hans liv och där han lärde sig om sig själv. Men dåtidens samhälle och bibliotek var ganska okunniga om romer, romsk litteratur och kultur. Hade han tur kunde han hitta Katarina Taikons Katitzi-böcker på biblioteket.

– Den romska aktivismen ser helt annorlunda ut idag, det finns en annan medvetenhet i Sverige och Europa. Idag finns tv-program om romer i vanliga situationer, de lagar mat, sjunger och skriver musik. Jag brukar säga att de har gjort mer för förståelsen av romer än vad vi romska aktivister gjort på 20 år.

Trots att den romska frågan har blivit mer synlig idag, finns det fortfarande massor av utmaningar – även som romsk läsambassadör, konstaterar han.

– Jag har mött ett motstånd och ett ifrågasättande, både från romer och myndighetspersoner. Vissa romer har tyckt att jag avslöjat och pratat för mycket om vårt språk och vår kultur. Myndighetspersoner har haft en okunskap om minoritetslagen och våra rättigheter. Det är viktigt att kunna bemöta dessa synpunkter på ett pedagogiskt sätt och förklara varför vi behöver synliggöra och stärka romer.

Hur orkar du när motståndet blir för starkt?

– Jag har inget val, jag måste göra det här för mitt folk. Visst kan det hända att jag tappar lusten när jag har jobbat hårt en längre tid, men så händer något som gör att jag orkar fortsätta. Det kan vara en ungdom som berättar att jag har förändrat synen på romer en gång för alla. Det ger mig en sådan kraft att jag har kunnat påverka en enda människa.

Läsambassadören själv en förebild för barn och unga

Irén Horvatne, modersmålslärare i romanes från Malmö, var en av fem företrädare från minoriteten romer som tillsammans med en expert på läsning och en handläggare från kulturrådet, var medlem i sakkunniggruppen. Gruppens uppgift var att vara med och formulera uppdraget, sprida information – och framför allt stötta Bagir Kwiek.

– Läsambassadörens arbete har varit mycket uppskattat. Läsning för romer har fått uppmärksamhet och många romska ideella föreningar har jobbat med läsfrämjande insatser på olika sätt.

I 16 år har hon följt romska elever i Malmö och hon har märkt att läsning på romanes har blivit vanligare, trots bristen på litteratur på de romska varieteterna. Att romer har fått uppmärksamhet är positivt, menar hon och viktigast av allt är att Bagir Kwiek själv är rom.

– Det är jättestort och uppskattat hos romer att se en rom som läsambassadör. Det har gett många ringar på vattnet, romska barn och unga vill läsa mer och de vill satsa mer på sitt språk. Bagir har blivit en förebild för romska barn och unga.

Angelina Dimiter Taikon, lärare och projektledare i Stockholms stad, också medlem i sakkunniggruppen håller med, utnämningen av Bagir Kwiek till romsk läsambassadör har gjort romer stolta.

– Bagir är en person som vi romer litar på och ser upp till. Vi kommer att kunna läsa om hans arbete i historieböckerna i framtiden. Satsningen har gjort ett stort avtryck och den kommer bidra till en förändring – inte idag, men i övermorgon.

Romer och romska författare har fått synas och de nya romska läsambassaderna har varit en framgång, menar hon.

– Nu ser andra att vi romer också är intresserade av böcker, läser och har egna författare. På så sätt motverkar vi antiziganismen och öppnar upp för att romska barn ska våga berätta om sin minoritetstillhörighet.

Bagir Kwiek beskriver inte sig själv som en förebild, men han vet att många romer har tagit emot utnämningen av en romsk läsambassadör med jubel.

– Reaktionerna från det romska folket har varit mycket positiva, det är stolthet och glädje. Många har hört av sig, både från Sverige och Europa och från de romska aktivisterna har det bara varit lovord.

Att hans uppdrag har väckt nyfikenhet och inspiration både i Sverige och utomlands finns flera bevis på. Bagir Kwiek berättar om nya nationella och internationella språkprojekt och romska berättelser som skrivs ner runt om i landet genom enskildas engagemang och författarverkstäder.

Romskt resursbibliotek planeras

Seminariet på Östermalm går mot sitt slut – en förmiddag med varma applåder och tacktal, musik och förväntan för framtiden. Bagir Kwiek tackar av sakkunniggruppen och berättar att romska företrädare ska träffas på eftermiddagen för att diskutera framtiden för romsk litteratur. Det har under den romska läsambassadörens tid blivit tydligt hur lite kunskap det finns om litteratur på romanes och dessutom finns utmaningar med att få bokförlagen intresserade av att ge ut böcker på de romska varieteterna.

Någon dag senare förkunnas det nya romska litteratursällskapet med romska författare, översättare och andra språkkunniga i sociala medier. De och de romska läsambassaderna ska stötta Bagir Kwiek, som har fått jobb som samordnare på Kungliga biblioteket, med att bygga upp ett romskt resursbibliotek.