Uppdaterade riktlinjer för Skapande skola

Vi har utvecklat arbetet med bidraget Skapande skola så att fler barn och unga får ta del av konst och kultur under skoltid. Genom att förenkla ansökningsförfarandet hoppas vi att fler huvudmän söker bidraget.

Riktlinjerna har reviderats för att förenkla ansökningsprocessen och effektivisera handläggningen. De revideringar som gjorts i riktlinjerna är förtydliganden inom:

• syfte och definitioner
• förutsättningar för bidrag
• hur ansökan och redovisning går till, och
• former för fördelning av bidrag

Syfte och definitioner

Syftet med Skapande skola är att bidra till att kulturella och konstnärliga uttryck integreras i förskoleklassen, grundskolan och i vissa särskilda utbildningsformer, och att elever får ökade möjligheter att tillsammans med professionell kulturverksamhet uppleva och utveckla förståelse för kulturens olika uttrycksformer samt utveckla sitt eget skapande.

Att uppleva och utveckla förståelse för konst och kulturuttryck kan exempelvis innebära att elever i samband med en föreställning erbjuds en fördjupning genom ett efterföljande samtal i salongen eller att de ges en guidad visning under ett museibesök.  

Treårsprincipen tas bort

I de tidigare riktlinjerna fanns en treårsprincip som skulle säkerställa att elever fick möta en variation av kulturaktörer och konstuttryck. Principen gick ut på att bidrag gavs i högst tre år för ett samarbete med en och samma kulturaktör och en skola. Treårsprincipen är nu borttagen och ansvaret ligger på skolhuvudmännen att säkerställa att eleverna erbjuds en variation av konst- och kulturuttryck, i enlighet med Skapande skolas förordning.

Professionell kulturverksamhet

Bidrag ges till projekt som sker tillsammans med professionell kulturverksamhet. I det här sammanhanget innebär det kulturinstitutioner eller aktörer som bedriver professionell kulturverksamhet inom kulturella och konstnärliga genrer.

Det betyder att exempelvis verksamheter som science center eller naturvetenskapligt orienterade museum som inte har sin huvudsakliga verksamhet inom konst och kultur inte kan finansieras med Skapande skola-bidraget.

Media

Media har varit det kulturområde där flest missförstånd sker kring hur bidraget kan användas. I de reviderade riktlinjerna förtydligas nu innebörden av begreppet Media. Det handlar om audiovisuellt skapande och digitalt berättande som exempelvis speldesign eller ljudberättande.

Förutsättningar för statsbidrag

För att beviljas bidrag enligt förordningen gäller att huvudmannen utformat mål för insatserna med utgångspunkt i skolans styrdokument. Insatserna ska även vara ett komplement till den befintliga kulturverksamheten i skolan. Det innebär att Skapande skola-projekten ska genomföras tillsammans med professionella kulturaktörer och/eller kulturverksamheter inom sin konst- eller kulturform så att insatserna blir ett komplement till huvudmannens befintliga kulturverksamhet. Skapande skola kan komplettera läroplanens övergripande uppdrag att elever ska få uppleva, ta del av och använda olika uttrycksformer samt ha utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud. Skapande skola bör bistå skolans kulturuppdrag men ska inte ersätta ordinarie undervisning inom exempelvis språk, bild, musik, drama, dans, slöjd och historia.

Det går att få bidrag för:

• inköp av professionell kulturverksamhet,
• konst- och kulturprojekt som genomförs av professionella kulturaktörer för att
• främja elevernas eget skapande, och/eller
• för- och/eller efterarbete med skolans pedagoger och den professionella kulturaktören, som en del av ett Skapande skola-projekt.

Förenklad ansökan och fördjupad uppföljning

Huvudmannen ska i ansökan översiktligt ange vad som planeras. Den som söker bidraget behöver intyga att:

• det finns mål för insatserna
• insatserna som planeras är ett komplement till den befintliga kulturverksamheten i skolan, och
• projekten genomförs tillsammans med professionella kulturaktörer och kulturverksamheter inom ramen för den obligatoriska skoltiden

Hanteringen av bidraget har stort fokus på tillit. Efter bidragsfördelningen kan huvudmannen göra en detaljerad planering och bidraget kan, så länge insatserna följer bidragets syften och villkor, användas på det sätt som anses mest lämpligt utifrån de egna förutsättningarna. Vi begär inte in reviderade projektplaner.

Först i redovisningen anges hur bidraget använts, vilka kulturaktörer eller kulturverksamheter som ingått. Samt en mer detaljerad budgetuppföljning jämfört med ansökan.

Utöver ordinarie redovisning kan Kulturrådet göra fördjupad uppföljning och kontroll av att statsbidragspengarna används på ett korrekt sätt. Detta görs genom stickprov.

Fördelning av bidrag

De reviderade riktlinjerna möjliggör en ny fördelningsmodell som effektiviserar Kulturrådets handläggning. Modellen utgår från de kvantitativa uppgifter som huvudmannen anger i sin ansökan, ingen kvalitativ bedömning görs. Fördelning av bidrag utgår ifrån:

• antal deltagande elever
• antal elever i anpassad grundskola och specialskolan
• geografisk plats

För att säkerställa möjligheten att genomföra satsningar även för mindre huvudmän viktas stödet utifrån hur många barn som planeras att delta i insatserna och utifrån skolform. Utifrån Tillväxtverkets kategorisering av kommuntyper ges ett tillägg till glesa och mycket glesa landsbygdskommuner för att kompensera för de som har långa avstånd mellan skola och kulturverksamhet.

Utifrån Tillväxtverkets kategorisering av kommuntyper ges ett tillägg till glesa och mycket glesa landsbygdskommuner för att kompensera för de som har långa avstånd mellan skola och kulturverksamhet.

Läs mer

Här kan du läsa de reviderade riktlinjerna i sin helhet:

Kulturrådets riktlinjer för statsbidrag till kulturell verksamhet i skola, Skapande skola