Socioekonomiskt index är en sammanvägning Statistiska centralbyrån (SCB) gör utifrån tre olika indikatorer:
- andel personer med låg ekonomisk standard (V1)
- andel personer med förgymnasial utbildning (V2)
- andel personer som har haft ekonomiskt bistånd i minst tio månader och/eller har varit arbetslösa längre än sex månader (V3).
Allt omräknat till procent, vilka sammanräknas enligt formeln (V1+V2+V3) /3= X%. En högre procent innebär ett högre socioekonomiskt index. 100% innebär således att alla är fattiga, ingen har någon högre utbildning än gymnasium och att alla får ekonomiskt bistånd eller har varit arbetslösa mer än 6 månader.
En hög andel studenter eller pensionärer i ett regionalt statistikområde (RegSo) påverkar utfallet av socioekonomiskt index på grund av deras låga inkomster men samtidigt ha en hög utbildningsnivå och sakna utbrett bidragsberoende.
En annan felkälla kan vara gränskommuner där många arbetar på andra sidan gränsen och därför har låg deklarerad inkomst. Socioekonomiskt index ersatte den tidigare klassificeringen socioekonomisk indelning (SEI) vilken i huvudsak utgick från någons yrke vilket indikerade utbildningsnivå och inkomst.