Text: Helena Lindh.
– Stödet ger oss på biblioteken ett bredare utbud och möjlighet att lyfta fram olika sorters litteratur, säger Lillemor Åkerman, bibliotekarie på Varbergs bibliotek.
Det statliga litteraturstödet har funnits sedan 1975. Alla professionella förlag, från små firmor till stora förlag, kan söka litteraturstöd för sina nyutgivna titlar. Även nyutgivningar av klassiker kan få stöd. Litteraturstödet gör det enklare för förlagen att våga ge ut annan litteratur än enbart den som är kommersiellt gångbar, till exempel poesi.
– När man står inför valet att ge ut en bok som man vet är en ekonomisk och en kreativ risk utgör litteraturstödet ofta skillnaden mellan att ge ut eller inte, säger Erik Titusson, förlagschef och förläggare på Lilla Piratförlaget.
Efterhandsstöd om 36 miljoner kronor per år
Stödet beviljas i efterhand, för redan publicerade titlar. Det fördelas inom fyra kategorier – skönlitteratur, barn- och ungdomsböcker, bildverk och serier samt facklitteratur. Deckare, kokböcker och feelgoodböcker är exempel på genrer som normalt sett inte kan få stöd.
Förlagen ansöker och skickar de böcker de söker stöd för till Kulturrådet, men bedömningen görs av fristående arbetsgrupper, en för varje kategori. I arbetsgruppen för skönlitteratur sitter bland annat författare, forskare, översättare, kulturjournalister och bibliotekarier. Arbetsgruppens ledamöter läser, diskuterar och bedömer varje bok för sig. När de sedan beslutar vilka böcker som ska få stöd tittar de inte enbart på den litterära kvaliteten, utan även på hur trycket ser ut, om boken är slarvigt översatt eller om det finns många korrekturfel. Trots kvalitetskriterier och ledamöter med olika kompetenser kan det ändå vara svårt för arbetsgruppen att avgöra vilka böcker som ska få stöd.
– Vi i arbetsgruppen har olika bakgrund och olika kompetenser. Som inom alla konstformer finns det inte bara bra och dålig litteratur, därför är diskussionerna i gruppen en oerhörd hjälp när vi fattar beslut, säger Margareta Flygt, som är ordförande i arbetsgruppen för skönlitteratur.
Varje år blir mellan 750 och 800 titlar beviljade litteraturstöd. Det motsvarar knappt 40 procent av alla som sökt om stöd. Stödbeloppet baseras på förlagspriset och på hur många sidor boken har. Som mest kan en utgivare få 70 000 kronor för en bok. Totalt betalas ungefär 36 miljoner kronor per år ut i litteraturstöd.
De minsta förlagen söker stöd för en eller några få titlar per år, de största för ungefär 150 titlar per år. Såväl små mikroförlag som riktigt stora förlag får varje år litteraturstöd. De fyra största förlagen står för drygt en fjärdedel av de beviljade titlarna. En förklaring till det kan vara att de stora förlagen har mer resurser för till exempel redaktörer och korrekturläsare, något som ger vissa fördelar gentemot de små när det gäller att ta fram titlar som håller hög kvalitet. Dessutom söker sig många författare hellre till de stora och etablerade förlagen.
Distributionsstöd del av litteraturstödet
Distributionsstödet, som det kallas, innebär att samtliga titlar som beviljas litteraturstöd även skickas till landets alla kommunbibliotek. Det är en del av litteraturstödet och går utöver de högst 70 000 kronor som en utgivare kan få i efterhandsstöd för en bok. Kulturrådet ersätter förlagen för de böcker som levereras till biblioteken med högst 40 000 kronor och skickar även ut böckerna. Ett krav för att ett förlag ska få litteraturstöd är alltså att förlaget kan sälja 289 exemplar av boken till Kulturrådet för vidare distribution till biblioteken.
– Stödet gör inte bara förlagen modigare, utan kommer det även författarna och illustratörerna till del i och med de exemplar som säljs och distribueras via Kulturrådet, säger Erik Titusson vid Lilla Piratförlaget.
Biblioteken väljer själva vad de vill göra med de litteraturstödda titlarna. De kan välja att införliva böckerna i sitt ordinarie bokbestånd eller att sälja eller skänka bort dem. Kulturrådet ställer inga krav på motprestation, men ser gärna att biblioteken jobbar läsfrämjande med böckerna, något som många bibliotek också gör genom bokcirklar, skyltning och författaraftnar.
För några år sedan gjorde Kulturrådet en översyn av distributionsstödet. Den visade att biblioteken tycker att de litteraturstödda böckerna breddar och fördjupar det egna bokbeståndet. Samtidigt upplevde biblioteken vissa genrer och titlar som alltför smala för den vanliga låntagaren. Böcker på andra språk än svenska ses av många bibliotek som särskilt viktiga, liksom böcker som är översatta från andra språk än engelska.
– Många vill läsa den smalare litteraturen, men hittar inte till den på egen hand. Jag är särskilt glad för de små förlag som kämpar för att ge ut litteratur från andra delar av världen än de engelskspråkiga länderna, säger Lillemor Åkerman, bibliotekarie i Varberg.
Garanterat bra böcker – en satsning för att nå ut med kvalitetslitteratur
Under 2020 drev Kulturrådet projektet ”Garanterat bra böcker”. Satsningen syftade både till att lyfta de litteraturstödda böckerna på biblioteken så att de nådde fler läsare och till att bibliotekspersonalen skulle få ökade kunskaper om litteraturstödet. I projektet kunde biblioteken ansöka om ett bidrag om 50 000 kronor och samtidigt beställa en färggrann hylla och affischer för att dra uppmärksamhet till de litteraturstödda böckerna. Genom projektet och hashtaggen #garanteratbraböcker har de litteraturstödda böckerna fått en ökad spridning också bland nya grupper av läsare.