Till navigation Till innehåll
Arkitektskolan på Kungliga Konsthöskolan i Köenhamn visar en utställning med elevarbeten i Köpenhamns rådhus.Arkitektskolan på Kungliga Konsthöskolan i Köenhamn visar en utställning med elevarbeten i Köpenhamns rådhus.Arkitektskolan på Kungliga Konsthöskolan i Köenhamn visar en utställning med elevarbeten i Köpenhamns rådhus.
Arkitektskolan på Kungliga Konsthögskolan i Köpenhamn visar en utställning med elevarbeten i Köpenhamns rådhus för deltagare i projektets andra workshop, november 2023. Foto: Nanna Claudius Bergø, Köpenhamns stadsarkiv.

Stadens minnen visualiseras

Vi på Kreativa Europa Desk Kultur träffade Ann-Sofi Forsmark från Stockholms stadsarkiv. De är koordinerande organisation för samarbetsprojektet City memories: visualizing change in three European capitals. Tillsammans med två andra organisationer har de beviljats medel för samarbetet inom stödformen Europeiska samarbetsprojekt.

Hej Ann-Sofi! Vill du börja med att berätta om världsminnet Stockholms stads bygglovsritningar? 

– Stockholms stads bygglovsritningar blev 2011 utnämnt till världsminne av Unesco. Tidigare förvarades ritningarna under marknivå på Kungsklippan i Stockholm, där gick det bara att åka ner med personal under särskilda tider. Med de nya lokalerna i Liljeholmskajen är ritningarna tillgängliga alla dagar vi har öppet. Totalt förvaras nio mil arkivhandlingar i magasinen på Kungsklippan och i Liljeholmskajen. 

För att lyfta arkivet och göra det mer känt började vi undersöka olika finansieringsmöjligheter för metod- och publikutveckling.  

Hur utvecklades det till ett internationellt projekt? 

– Det var genom arbetet med verksamhetsutveckling, där vi såg över vad vi ville göra och utveckla som vi landade i ett europeiskt samarbetsprojekt. Utöver att lyfta arkiven med bygglovsritningar publikt ser vi även ett behov av att stärka kompetensen inom vår sektor. För många arkivarier innebär arkiv främst textbaserat material och alla är inte lika vana vid att arbeta med bildmaterial.   

Inom Stockholm stad har vi ett internationellt nätverk som Stadsledningskontoret samordnar. Genom nätverket fick vi hjälp att hitta Kreativa Europa-programmet, och även aktivt stöd med utvecklingen av idén och ansökan.  

Ritning från 1861, Stockholms stadsarkiv. Frånskilda Ulrike Asklund vill bygga en bowlingbana med lusthus på sin gård på Södermalm längs Gågatan.

Ritning från 1861, Stockholms stadsarkiv. Frånskilda Ulrike Asklund vill bygga en bowlingbana med lusthus på sin gård på Södermalm längs Gågatan.

Hur hittade ni era partners? 

– Vi hade några år tidigare varit på studiebesök på stadsarkivet i Budapest, Ungern. Jag visste att de arbetade aktivt med lokalsamhället kring användargenererad information om arkiven. Det var viktigt för projektet att de var intresserade av publikarbete.  

Köpenhamns stadsarkiv har vi samarbetat med i andra sammanhang och jag visste att de var en bra samarbetspartner. Jag hade även några andra arkivinstitutioner i åtanke. För att komma vidare anordnade jag digitala samtal och då landade det i att vi blev tre organisationer som kom att samarbeta.  

Jag var först inne på att vi skulle söka för ett medelstort projekt och vara fem partners, men insåg att som koordinerande organisation så var det bra att hålla det till tre samarbetspartners för att kunna hålla ihop det på bästa sätt. Det här är vårt första Kreativa Europa-projekt och som koordinator behöver vi lägga tid på projektledning och att vara ett stöd till våra samarbetspartners. 

Vi har också andra organisationer som är inkopplade i projektet. Bland annat är Università Politecnica delle Marche i Ancona, Italien, med i arbetet som en så kallade associated partner. Där driver Antonello Alici, docent i arkitekturhistoria, samarbetet från deras håll. Köpenhamns stadsarkiv samarbetar i sin tur med arkitekturskolan vid Kungliga danska konstakademin som en så kallad affiliated partner.  

Från att vi hade de första samtalen under hösten 2021 så kunde vi skicka in ansökan i slutet av våren 2022. Det behövdes tid för att prata igenom de olika delarna sinsemellan, samtidigt är det viktigt att som koordinerade organisation se till att projektets delar blir bestämt så att projektet kan utvecklas framåt.  

Ritning från 1770, Stockholms stadsarkiv. Änkan Anna Johanna Grill ans er om att bygga salubodar och bostadsrum i ekonomiflygel på sitt hus vid Gustav Adolfs Torg.

Ritning från 1770, Stockholms stadsarkiv. Änkan Anna Johanna Grill ansöker om att bygga salubodar och bostadsrum i ekonomiflygel på sitt hus vid Gustav Adolfs Torg.

Berätta mer om projektet och dess olika delar! 

– Projektet fokuserar på metodutveckling för professionen, då menar vi personer som arkitekter, samhällsplanerare, arkitekturstudenter och andra som använder arkiven i sitt jobb. Sedan kommer projektets resultat även att komma allmänheten till del. Vi studerar också det som förenar kulturarvet i Europa, för det finns mycket som vi har gemensamt.  

Vår insats från Stockholms stadsarkiv är delprojekten Female Builders och Gendered Rooms, som fokuserar på att lyfta fram kvinnligt byggande samt genusaspekter av rumsliga funktioner. Vi har gått igenom vår databas och lagt in uppgifter om kvinnliga byggherrar. Det var framför allt änkor som hade medel att beställa byggnader. På den här tiden fanns det inga kvinnliga arkitekter, men som byggherre har och hade kvinnorna stort inflytande över byggprocessen och hur byggnaden ska användas. Det har framträtt ett nytt landskap där kvinnorna blir synliga i byggprocesserna. Projektet är en naturlig fortsättning på vårt ordinarie arbete, där vi tittar på arkiven genom genusglasögon.  

Karin Karlsson, historiker, kommer nu att börja titta på fasader och planritningar ur ett genusperspektiv och ta fram en manual för hur de kan tolkas. Manualen ska publiceras och kommuniceras inom ramen för projektet.  

Projektet kan kopplas till EU:s initiativ New European Bauhaus där vi lyfter hur vi kan tillgängliggöra arkiven, där skönheten och det inspirerande med bildmaterialet lyfts fram. Köpenhamns stadsarkiv jobbar också med hållbarhetsperspektivet, de tittar på hur arkiven och inspiration från dåtidens materialval kan användas i dag när det byggs nytt.   

Stadsarkivet i Budapest undersöker framför allt medborgargruppers användning av arkivmaterial och tittar på användargenererade metadata, vilket de bland annat samlar in via bostadsrättsföreningar.   

Hur ofta träffas ni inom projektet? 

– Vi träffas digitalt var tredje vecka för dialogmöten. Här tittar vi också på hur organisationernas olika delar ska kunna komma alla organisationer till del. Ansökan gjordes under pandemin, det bidrog till att vi bara planerade in tre fysiska träffar. Det finns också en hållbarhetsaspekt i att hålla ner på antalet resor.  

Vi har träffats i Budapest och nästa fysiska träff blir i Köpenhamn. I september 2024 kommer vi att träffas i Stockholm då vi arrangerar en konferens som kommer ske på ArkDes i Stockholm. Projektet avslutas i november så konferensen kommer vara en del av projektets avslutning där vi kan presentera resultaten. Målgruppen för konferensen kommer vara för andra professionella inom arkiv, museum och arkitektur så väl som studenter. Konferensen kommer att sändas och även publiceras i efterhand på våra webbplatser.  

Har du några råd till andra organisationer som är intresserade av att samarbeta i ett Kreativa Europa-projekt? 

– Mitt sammanfattande råd är att utgå från er befintliga verksamhet och se vad ni vill utveckla. Räkna också med att alla förberedelser innan projektstart tar tid. Jag hade till exempel inte räknat med att den så kallade grant preparation-fasen, det vill säga förberedelserna inför signering av kontrakt med Europeiska kommissionen, skulle ta så mycket tid i anspråk.  

Det är väldigt roligt att vara en del av det europeiska sammanhanget. Jag har även varit i Bryssel och träffat andra koordinerande organisationer. Dialogen med andra är superviktig. Även vi inom de offentliga instuitionerna kommer att behöva fortsätta vända oss utåt och hitta extern finansiering. Jag skulle inte tveka i att ingå som partner i ett nytt Kreativa Europa-projekt om projektet skulle vara relevant för vår verksamhet.   

Det är en värdefull erfarenhet, både på ett mänsklig och ett professionell plan att ingå i ett Kreativa Europa-projekt och att få träffa andra europeiska kollegor.  

Intervjun togs fram för Kreativa Europa i fokus #1 2024.

Läs mer

Kreativa Europa i fokus #1 2024

City Memories - Staden på ritbordet

Laddar...