För att säkra en bred och djup kompetens i grupperna sitter ledamöterna på tidsbegränsade mandat.

Internationell utblick

Kulturrådet i Sverige har stort utbyte med andra kulturmyndigheter i Norden och internationellt. IFACCA är en världsomspännande organisation där motsvarande myndigheter från olika världsdelar utbyter erfarenheter och stärker sin förmåga genom kunskapsdelning kring relevanta kulturpolitiska frågor.

2023 stod Kulturrådet och Sverige tillsammans med IFACCA, värd för en World Summit med fokus på konstnärlig frihet. Inom Unesco, EU och Norden samarbetar vi med och är representerade i olika konstellationer. Med stöd av Sida driver vi projekt på temat konstnärlig frihet i många länder.

Kultursamverkan och krisstöd

Bland några viktiga milstolpar för Kulturrådet på 2000-talet var 2011 då kultursamverkansmodellen sjösattes. Först med några pilotlän som sedan successivt utökades. Av våra 21 regioner finns i dag alla utom Stockholm med i modellen.

2014 Kulturhuvudstadsåret i Umeå, var även det en kraftsamling för myndigheten.

Det var även pandemiåren 2020-2022 – en utmaning för kulturlivet, och i förlängningen för Kulturrådet, när de krisstöd som snabbt behövde nå det svenska kulturlivet mobiliserades.

Kultur stärker samhället

Och nu 2024, med krig i vårt närområde, klimatkris och flera andra stora samhällsutmaningar har kulturen svårare att få igenom krav på ökade resurser – både nationellt, internationellt och lokalt. Då gäller det att hålla i, hålla ut och stå på för kultur är en omistlig del i en levande demokrati. Kultur kan skapa mening, framtidshopp och livsglädje.

Nedslag i kulturpolitiken

1700–talet Gustav den tredje – den första ”kulturpolitikern”, bildar akademierna Konstakademin, Vetenskapsakademin, Musikaliska, Dramaten, Operan, Drottningholm

1800–talet regionala träteatrar, grunderna för länsmuseer, bibliotek, möteslokaler växte fram, de första folkhögskolorna bildas

1930–talet Statens konstråd bildas och en procent av statliga byggkostnader avsätts till offentlig konst

1940–talet Det för folkbildningen centrala begreppet ”fritt och frivilligt” myntas av 1944 års folkbildningsutredning

1950–talet Sverige går med i UNESCO, KLYS bildas, Biblioteksersättningen införs

1960–talet Rikskonserter, Riksutställningar och Filminstitutet bildas. Ett teater- och orkesterråd inrättas och ett tidskriftsstöd skapas. Riksteatern startas för att hela Sverige skulle få tillgång till professionell scenkonst och inte bara storstadsregionerna

1972 års kulturutredning föreslår för första gången nationella kulturpolitiska mål

1974 Kulturrådet bildas och fick en styrelse med 15 ledamöter och tre nämnder: scenkonst, litteratur och bibliotek samt konst, muséer, utställningar. Kulturrådet blir ansvarig myndighet för kulturpolitikens genomförande

1976 Konstnärsnämnden inrättas och får i uppdrag av regeringen att på olika sätt ansvara för konstnärspolitikens genomförande

1970– och 80–talet Det fria kulturlivet blomstrar. Många fria teater- och musikgrupper bildas

1990–talet Sverige får en bibliotekslag. Kulturrådet fick många nya uppdrag som Skapande skola, KKN, Kultur och hälsa

2000–2010–talet rättvisefrågor som barn och unga, etnisk och kulturell mångfald, hbtqi, jämställdhet och funktionshinderspolitik

2002 Astrid Lindgren Memorial Award instiftas av regeringen, världens största barnbokspris. Bokmomsen sänkt från 25 procent till 6 procent

2005 Sverige antar Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar (2005-konventionen). Sverige har varit drivande i framtagandet av konventionen

2009 Ny kulturproposition från regeringen med nya nationella kulturpolitiska mål. MU-avtalet för konstnärers ersättning vid utställning av deras verk tecknas mellan staten och konstnärsorganisationer

2011 sjösattes kultursamverkansmodellen. Myndigheten för Kulturanalys bildas

2018 Kulturrådet får i uppdrag att inrätta ett nationellt kulturskolecentrum

2020–2022 Omfattande krisstöd till kultursektorn med anledning av att den drabbades särskilt hårt av pandemin

2020–talet Frågor om nationella minoriteter och urfolk - sannings- och försoningskommissioner tillsätts. Ett läsråd inrättas på Kulturrådet

Källor: Kulturpolitik i praktiken, Statens kulturråd, 1997 och intervjuer med tidigare medarbetare på Kulturrådet.