Kulturskolan i Östhammar har samarbetat med kulturbyrån Kollektivet Livet, för att utveckla sin verksamhet. Genom pilotprojektet Gimo Arts, har de lyckats stimulera barn och ungas egna drivkrafter och nå ut till nya målgrupper.
Två kulturskoleambassadörer i Katrineholm med ursprung i Somalia, Saido Kariish och Mohammed Abdi, skriver om arbetet med att minska segregation och hur kulturskolan kan skapa ännu fler möjligheter för barn och unga.
Farnaz Arbabi är regissör och konstnärlig ledare för Unga Klara – Sveriges nationella scen för barn och unga. Här skriver hon om teaterupplevelser i Stockholmsförorten Husby.
Poeten Daniel Boyacioglu om poesins magi och hur grunden till en livslång relation till konst och kultur kan byggas upp redan i lågstadiet.
Barn och unga som spelar blåsinstrument vill känna att de behövs och vi kan hjälpa dem att möta omvärlden, skriver Maria Becker Gruvstedt, hornpedagog och lektor i Instrumentalundervisningens didaktik.
För barn och unga med funktionsnedsättning är vägen till det egna konstnärliga uttrycket inte alltid så lätt att hitta, skriver Sophia Alexandersson, verksamhetschef och konstnärliga ledare vid ShareMusic & Performing Arts.
Vad innebär barnkonventionen för kulturskolan? John Bjerkert, utvecklingsledare för Regional kulturskola Skåne, reflekterar kring vikten av att våga skapa utan krav och att ta sin fantasi på allvar.
För att stärka elevinflytande och delaktighet i kulturskolan behövs dialog, skriver Hanna Hult Rosén, generalsekreterare för RUM – Riksförbundet Unga Musikanter.
Ungdomars kulturuttryck formar samhället, men möter ibland fördomar och okunskap. NärCons grundare Sam Anlér reflekterar utifrån fenomenet cosplay.
Professor Gunnar Bjursell vid Karolinska Institutet lyfter kulturens värde för individ och samhälle utifrån forskningsprojektet ”Den kulturella hjärnan”.
