Krönika: Fler behöver få veta mer om kulturskolan och dess fördelar

Vi är två föräldrar från två olika familjer som, precis som alla andra, vill att våra barn ska växa upp i ett tryggt och inkluderande samhälle där de har möjlighet att leva ett bra liv. Ursprungligen kommer vi båda från Somalia, men våra barn är uppvuxna här i Sverige och vi vill att de ska få vara del av ett enat samhälle, inte ett uppdelat och segregerat. Vi är också timanställda som kulturskoleambassadörer för Katrineholms kulturskola med hjälp av Kulturrådets utvecklingsbidrag.

Kulturskolan är en plats där olika barn oavsett bakgrund kan träffas och delta i aktiviteter tillsammans. Barnen kan själva välja kurser som de gillar, efter eget intresse. Vi tror att kulturskolan bidrar till att man kommer närmare varandra i samhället och att man förstår varandra bättre. I kulturskolan har man också möjlighet att lära sig det svenska språket bättre eftersom man träffar nya människor. Det är viktigt att barn till invandrade föräldrar hittar möjligheter att utveckla både sina kunskaper och sitt språk. Ytterligare en fördel med kulturskolan är naturligtvis att barnen blir aktiva i stället för att bara sitta hemma framför olika skärmar. Aktivitet, språk och integration gör att barn utvecklas!

Tyvärr finns det många barn med utländsk bakgrund som aldrig hittar till kulturskolan. Vi tror att många hade velat om de fått chansen, men vi ser ett antal hinder. Det största hindret är att föräldrarna inte känner till kulturskolan, det finns en stor okunskap. En del föräldrar tycker också att musik och andra kulturuttryck inte betyder så mycket, det räcker med den vanliga skolan. Kulturskolan är något helt nytt för många somaliska föräldrar. Vi kommer från ett överlevnadssamhälle som är inriktat på att försörja sig. Vi har aldrig upplevt ett samhälle där det finns utrymme för kulturella institutioner och där man kan erbjuda sina barn dessa möjligheter. En del föräldrar tycker också att kulturuttryck som musik och dans är ‘haram’, alltså förbjudet enligt religionen. Att flera kända rappare och musiker i Sverige även är kriminella bidrar också stort till uppfattningen att musik är något dåligt. Ekonomin är ett annat hinder. Utrikes födda föräldrar är ofta fattiga. Om det finns krav på att betala blir det ännu svårare att nå fram. Även om föräldrarna fixar det ekonomiska så kan transporten till kulturskolan bli ett problem. Många invandrade familjer har många barn men inget körkort, ingen bil och inga mor- och farföräldrar som kan hjälpa till. För oss från Somalia är det nytt att föräldrar behöver klara allt själva. Familj, hem, jobb, inköp - allt ska de enskilda föräldrarna sköta själva. Man hjälps inte åt med dessa saker i Sverige och hela samhället ser ut så. I landet som vi kommer ifrån äter grannar och kompisar tillsammans på samma tallrik - det är en stor kontrast!

Vi tror att kulturskolan skulle kunna göra mycket för vårt samhälle och här kommer några förslag:

Utrikes födda föräldrar behöver få veta mer om kulturskolan och dess fördelar. Någon behöver tala om för oss varför detta är bra. För att föräldrar som inte har nån erfarenhet av kulturskolan ska hitta hit måste det också skapas nya möjligheter för det.

Ibland kan t ex bildämnet vara en bra ingång till kulturskolan eftersom det kan finnas ett motstånd mot både musik, dans och teater.

Barn drar med sig varandra. Om några barn ur en viss grupp börjar på kulturskolan så drar de ofta med sig fler.

Kulturskolan behövs för ungdomarna i vårt land. Många ungdomar har inget att göra på fritiden och går direkt från skolan för att hänga på stan. Vi vet att det lätt blir en grogrund för gängbildning och kriminalitet.

För att utvecklas måste alla barn få komma ut och se världen, men fattiga barn kan inte resa. Andra verksamheter erbjuder ibland gratis resor till olika aktiviteter och kulturskolan skulle kanske kunna göra samma sak och få med sig många barn.

Vi står ofta framför föräldrar som är födda i Somalia och förklarar vad kulturskolan är och varför den är bra för barnen. Om kulturskoleambassadören är en person som många känner och litar på kan man göra stor skillnad. Det är mycket lättare för utrikes födda föräldrar att ta till sig information från någon som både pratar deras modersmål och förstår de kulturella skillnaderna. Även om vi kommer från olika familjer så har vi ofta likartade problem att kämpa med i det nya landet, så de som lyssnar vet att vi förstår situationen. Vi hjälper också till med samtal och telefonsamtal när något behöver förklaras extra noga. Som kulturskoleambassadörer kan vi även sprida information om kulturskolan i våra nätverk och där kommer det att spridas vidare. En annan viktig aspekt av vårt arbete är att när vi representerar kulturskolan ser både barn och föräldrar med rötter i Somalia att “min sort är också där” och det skapar trygghet och intresse.

Vårt mål är att minska segregationen och skapa bra möjligheter för barnen. I det arbetet är det viktigt att kommunen anställer utrikes födda personer för att kommunikationen mellan olika grupper i samhället ska kunna fungerar bättre.

Saido Kariish
Mohammed Abdi

----------------------------------

Krönikor från Kulturskolecentrum belyser kultur av, med eller för barn och unga ur olika perspektiv. I eller utanför kulturskolan och oavsett konstområde – ibland scenkonst, ibland slöjd, ibland spelkultur. Innehåll och åsikter är krönikörernas och behöver inte stämma överens med Kulturrådets hållning.