Krönikor
Våra gästkrönikor belyser kultur av, med eller för barn och unga ur olika perspektiv. I eller utanför kulturskolan och oavsett konstområde – ibland scenkonst, ibland slöjd, ibland spelkultur.
Krönikor
Krönika: Gimo Arts – att skapa engagemang och drivkraft hos nya målgrupper
Kulturskolan i Östhammar har samarbetat med kulturbyrån Kollektivet Livet, för att utveckla sin verksamhet. Genom pilotprojektet Gimo Arts, har de lyckats stimulera barn och ungas egna drivkrafter och nå ut till nya målgrupper.
Krönika: Fler behöver få veta mer om kulturskolan och dess fördelar
Två kulturskoleambassadörer i Katrineholm med ursprung i Somalia, Saido Kariish och Mohammed Abdi, skriver om arbetet med att minska segregation och hur kulturskolan kan skapa ännu fler möjligheter för barn och unga.
Krönika: Teatern en frizon med kollektivt skapande
Farnaz Arbabi är regissör och konstnärlig ledare för Unga Klara – Sveriges nationella scen för barn och unga. Här skriver hon om teaterupplevelser i Stockholmsförorten Husby.
Krönika: Poesin som den tillgängligaste konstformen
Poeten Daniel Boyacioglu om poesins magi och hur grunden till en livslång relation till konst och kultur kan byggas upp redan i lågstadiet.
Krönika: Blåsmusikens framtid byggs genom gemenskap och hopp om utveckling
Barn och unga som spelar blåsinstrument vill känna att de behövs och vi kan hjälpa dem att möta omvärlden, skriver Maria Becker Gruvstedt, hornpedagog och lektor i Instrumentalundervisningens didaktik.
Krönika: Bredda svaren på vad kultur är och vem som får uttrycka sig
För barn och unga med funktionsnedsättning är vägen till det egna konstnärliga uttrycket inte alltid så lätt att hitta, skriver Sophia Alexandersson, verksamhetschef och konstnärliga ledare vid ShareMusic & Performing Arts.
Krönika: Kulturskolan bidrar med rätten till de universella språken
Vad innebär barnkonventionen för kulturskolan? John Bjerkert, utvecklingsledare för Regional kulturskola Skåne, reflekterar kring vikten av att våga skapa utan krav och att ta sin fantasi på allvar.
Krönika: Speglar kulturskolan barnens behov eller pedagogens barndom?
För att stärka elevinflytande och delaktighet i kulturskolan behövs dialog, skriver Hanna Hult Rosén, generalsekreterare för RUM – Riksförbundet Unga Musikanter.
Krönika: En färgsprakande subkulturs väg mot erkännande
Ungdomars kulturuttryck formar samhället, men möter ibland fördomar och okunskap. NärCons grundare Sam Anlér reflekterar utifrån fenomenet cosplay.
Krönika: Kulturen en hörnsten för samhället – via hjärnan
Professor Gunnar Bjursell vid Karolinska Institutet lyfter kulturens värde för individ och samhälle utifrån forskningsprojektet ”Den kulturella hjärnan”.
Krönika: I cirkusen blir det onåbara små möjliga steg
Tilde Björfors från Cirkus Cirkör skriver om cirkusträningens styrkor och kulturutövandets och skapandets värde för barn och unga.
Krönika: Estetisk kompetens avgörande för ett starkare samhälle
Samhällets utveckling kräver en höjning av den estetiska kompetensen, bland annat genom att kulturskolan når ut bredare, skriver Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan i Stockholm.
Krönika: Att lära ut musik till barn tycks omöjligt men betyder något på riktigt
Artisten och kompositören Marit Bergman applåderar pedagogyrket, efter att ha provat på att vara musiklärare i skolan. Krönikörserien från Kulturskolecentrum fortsätter.
Krönika: Kulturskolan och landsbygdstristess bakom det svenska musikundret
Först ut i Kulturskolecentrums serie krönikor om kulturskolan är Po Tidholm, journalist och författare samt ledamot i Kulturrådets styrelse.
-
Krönika: Gimo Arts – att skapa engagemang och drivkraft hos nya målgrupper
Kulturskolan i Östhammar har samarbetat med kulturbyrån Kollektivet Livet, för att utveckla sin verksamhet. Genom pilotprojektet Gimo Arts, har de lyckats stimulera barn och ungas egna drivkrafter och nå ut till nya målgrupper.
-
Krönika: Fler behöver få veta mer om kulturskolan och dess fördelar
Två kulturskoleambassadörer i Katrineholm med ursprung i Somalia, Saido Kariish och Mohammed Abdi, skriver om arbetet med att minska segregation och hur kulturskolan kan skapa ännu fler möjligheter för barn och unga.
-
Krönika: Teatern en frizon med kollektivt skapande
Farnaz Arbabi är regissör och konstnärlig ledare för Unga Klara – Sveriges nationella scen för barn och unga. Här skriver hon om teaterupplevelser i Stockholmsförorten Husby.
-
Krönika: Poesin som den tillgängligaste konstformen
Poeten Daniel Boyacioglu om poesins magi och hur grunden till en livslång relation till konst och kultur kan byggas upp redan i lågstadiet.
-
Krönika: Blåsmusikens framtid byggs genom gemenskap och hopp om utveckling
Barn och unga som spelar blåsinstrument vill känna att de behövs och vi kan hjälpa dem att möta omvärlden, skriver Maria Becker Gruvstedt, hornpedagog och lektor i Instrumentalundervisningens didaktik.
-
Krönika: Bredda svaren på vad kultur är och vem som får uttrycka sig
För barn och unga med funktionsnedsättning är vägen till det egna konstnärliga uttrycket inte alltid så lätt att hitta, skriver Sophia Alexandersson, verksamhetschef och konstnärliga ledare vid ShareMusic & Performing Arts.
-
Krönika: Kulturskolan bidrar med rätten till de universella språken
Vad innebär barnkonventionen för kulturskolan? John Bjerkert, utvecklingsledare för Regional kulturskola Skåne, reflekterar kring vikten av att våga skapa utan krav och att ta sin fantasi på allvar.
-
Krönika: Speglar kulturskolan barnens behov eller pedagogens barndom?
För att stärka elevinflytande och delaktighet i kulturskolan behövs dialog, skriver Hanna Hult Rosén, generalsekreterare för RUM – Riksförbundet Unga Musikanter.
-
Krönika: En färgsprakande subkulturs väg mot erkännande
Ungdomars kulturuttryck formar samhället, men möter ibland fördomar och okunskap. NärCons grundare Sam Anlér reflekterar utifrån fenomenet cosplay.
-
Krönika: Kulturen en hörnsten för samhället – via hjärnan
Professor Gunnar Bjursell vid Karolinska Institutet lyfter kulturens värde för individ och samhälle utifrån forskningsprojektet ”Den kulturella hjärnan”.
-
Krönika: I cirkusen blir det onåbara små möjliga steg
Tilde Björfors från Cirkus Cirkör skriver om cirkusträningens styrkor och kulturutövandets och skapandets värde för barn och unga.
-
Krönika: Estetisk kompetens avgörande för ett starkare samhälle
Samhällets utveckling kräver en höjning av den estetiska kompetensen, bland annat genom att kulturskolan når ut bredare, skriver Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan i Stockholm.
-
Krönika: Att lära ut musik till barn tycks omöjligt men betyder något på riktigt
Artisten och kompositören Marit Bergman applåderar pedagogyrket, efter att ha provat på att vara musiklärare i skolan. Krönikörserien från Kulturskolecentrum fortsätter.
-
Krönika: Kulturskolan och landsbygdstristess bakom det svenska musikundret
Först ut i Kulturskolecentrums serie krönikor om kulturskolan är Po Tidholm, journalist och författare samt ledamot i Kulturrådets styrelse.