Kulturskolorna rustar för Fritidskortet

Totalt har 245 kommuner beviljats det tillfälliga bidraget Kapacitetsstärkande insatser i kulturskolan, som syftar till att ge kulturskolorna runt om i Sverige goda förutsättningar när Fritidskortet införs. I ansökningsomgången finns landets samtliga län representerade och den geografiska spridningen är god.

Prioriterade målgrupper för Fritidskortet är barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll och barn och unga som har behov av särskilt stöd. Bidraget har därför kunnat sökas av kommuner som bedriver kulturskoleverksamhet för att exempelvis öka kännedomen om kulturskolan hos barn och unga och då särskilt barn och unga i ekonomiskt svaga hushåll.

Bidraget kan också användas till att utveckla samverkan med andra verksamheter som har en etablerad kontakt med målgrupperna. Vidare till utbildningsinsatser i bemötande av barn och unga och till inköp av material och utrustning för att göra det möjligt att delta i kulturskolans verksamhet oavsett socioekonomisk bakgrund eller behov av särskilt stöd.

— Genom att kommunerna som sökte bidraget fick ange vad de avser att använda det till, kan vi se att 98 procent har ambitionen att rikta insatser till socioekonomiskt utsatta hushåll. Det kan vara uppsökande verksamhet eller inköp för att locka barn och unga till kulturskolans aktiviteter, säger Emil Viklund, handläggare på Kulturrådet.

74 procent av de sökande kommunerna planerar för att nå barn och unga med funktionsnedsättningar för att få kunskap och kännedom om deras deltagande i den kommunala kulturskolan. 64 procent vill fortbilda pedagoger och ledare inom kulturskolan.

— Glädjande är att många kommuner vill utveckla verksamheten inom flera områden som socioekonomiskt utsatta hushåll, barn och unga med funktionsnedsättningar och utbildning/fortbildning av personal, säger Emil Viklund.

Bakgrund

Kulturrådet, tillsammans med fyra andra myndigheter, har i uppdrag att förbereda och införa ett fritidskort för barn och unga. Fritidskortet ska omfatta barn och unga i åldrarna 8–16 år och ge ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Särskilt barn och unga från socioekonomiskt utsatta hushåll ska genom fritidskortet få ökade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. Även barn och unga med funktionsnedsättning eller andra behov av särskilt stöd, ska omfattas av fritidskortet på samma villkor som andra barn och unga. Kulturrådet fick i våras även i uppdrag att förbereda för införandet av fritidskort för barn och unga genom att främja förutsättningar för stärkt kapacitet i den kommunala kulturskolan.

Fritidskortets införande är planerat till 2025.