Kulturskolan och fritids blev Kulturfritids
I Örebro finns Kulturfritids, en satsning med ena foten i kulturskolan och den andra i fritidsverksamheten. Ett sätt för kulturskolan att nå elever de annars inte skulle nå. Också ett annat lyckat projekt, projektet Språnget för nyanlända i årskurs 0–6, gjorde att allt fler barn förstod vad fritids hade att erbjuda.
Tobias bästa tips
- Skapa möjlighetstrukturer. Samverka med andra verksamheter så 1+1 blir 3
- Trimma dina verksamheter. Ofta är det små saker som gör skillnaden på en bra eller riktigt bra verksamhet
- Bygg relation före prestation. Trygghet är en förutsättning för ett gott lärande. Ha tålamod
När Örebro fick pengar från Kulturrådet 2016 beslöt man att starta Kulturfritids. Tanken var att skapa mötesplatser mellan kultur och fritids bland annat med en del utställningar och föreställningar. Utgångspunkten var bild och teater. 2017 drog man igång verksamheten och anställde en bildpedagog, en danspedagog och en teaterpedagog, alla på 75 procent. Man bestämde att verksamheten skulle vara avgiftsfri. Ambitionen var en meningsfull fritid för barn i socialt utsatta områden, nyanlända och barn på landsbygden. I första hand ville man nå de barn som inte hade en fritidsplats.
Idag är Kulturfritids en permanent verksamhet och pedagogerna arbetar i årskurs 2–3 på skolorna medan årskurs 4–6 håller till på fritids. Idag är dansen inte en del av Kulturfritis men samverkar med Kulturfritids. Pedagogerna jobbar också under de flesta loven eftersom ursprungstanken var att ge barnen bästa möjliga fritid även på tider då skolan är stängd.
-Det var olika svårt att etablera verksamheten i skolorna, säger Tobias Kandenäs, kulturpedagog i Örebro. Men när lärarna såg den kompetens vi kom in med gick det lättare.
Målet är att skapa en god stämning i klassrummet. Tobias berättar hur det tystnar i klassen när alla till exempel jobbar med bild och sjunker in i sitt skapande. Och teatern skapar en gruppkänsla bland eleverna. Men det är inte lätt att hålla koncentrationen uppe hos barn i den här åldern.
-Det blir inga vanliga teaterpass på 1,5 timmar utan pedagogerna ser när det är dags att röra på sig, att byta miljö. Vi låter barnens lust styra. För oss har det varit ett nytänk att arbeta så, säger han.
Estetisk verksamhet i fokus
Projektet Språnget för nyanlända elever är en satsning där de estetiska lärprocesserna står i centrum. I Språnget ingår svenska, sång och teater. Tobias tar med sin gitarr till klasserna. Han vet vad lärarna jobbar med i svenskan för tillfället och lägger in det i undervisningen. Det kan vara allt från vad prepositioner innebär till att man lär sig klockan eller jobbar med årstiderna.
Tobias undervisar både introduktionsklasser och vanliga klasser. De nyanlända eleverna som går i vanlig klass har inte tagit vägen via en förberedelseklass. Tacksammast är introduktionsklasserna. Där finns hela klassen samlad i samma rum. Och kopplingen till lärarna blir bättre eftersom Tobias alltid vet vad de jobbar med i svenskan för tillfället.
-I de vanliga klasserna måste ju eleverna lämna sin klass när jag kommer. Och jag vet inte riktigt vad de jobbar med i svenskan. Det blir en liten uppförsbacke.
Tobias tog tidigt kontakt med introduktionsklasserna och lärarna insåg fördelen med att jobba med estetiska lärprocesser med barn som inte har svenska som första språk. De såg hur elevernas självförtroende steg. En annan viktig effekt av satsningen är att eleverna i introduktionsklasserna nu hittar till fritids.
-Tidigare besökte bara eleverna fritids på torsdagarna men nu är de där nästan varje dag. Och det är på fritids det blir integration på riktigt.