Det finns goda skäl för oss vuxna att reflektera över vår egen läsning. Barn gör som vi gör.Förläggaren Ulrika Caperius ansvarar för Bonnierförlagens läsfrämjande arbete för barn och unga. I jobbet som förläggare ingår att hitta bra barn- och ungdomsböcker att ge ut. Men också att hitta nya sätt att nå ut till läsarna. Ulrika Caperius är bland annat initiativtagare till imprintet Fenix där Sveriges största TikTok-kreatör Jasmine Darban deltar i arbetet med vilka böcker som ges ut. Böcker som hittat sina läsare genom hashtagen #booktok.
"Förlag och bokhandel har stor erfarenhet av att skapa läslust i framgångsrika läsfrämjande projekt. De erfarenheterna tar jag med mig till Läsrådet i hopp om att hitta sätt att samverka för att stärka läsningen på bred front i Sverige", sa hon då hon valdes in i Läsrådet.
Vad är din största läsupplevelse?
De böcker jag läste som barn har präglat mig allra mest, och de bär jag med mig än i dag. Jag minns så tydligt känslan när jag för första gången upptäckte att en berättelse kunde lura mig som läsare – överraska, vrida riktningen och öppna dörrar jag inte ens visste fanns. Böcker som John Marsdens Breven inifrån, Tormod Haugens Slottet det vita och Maria Gripes Skugg-serie fick mig att läsa med andan i halsen. De utmanade mig, vidgade min blick på världen och visade mig vilken kraft en berättelse kan ha.
Vad är mest angeläget att göra för att öka läsningen hos barn och unga?
För mig är det helt centralt att vi vuxna tar vårt ansvar. Barn gör inte som vi säger – de gör som vi gör. Om vi vill att de ska läsa, behöver vi själva läsa, prata om vad vi läser och visa att böcker spelar roll också i vuxenlivet. Fler läsande förebilder är helt avgörande.
Samtidigt måste vi ge barnen tillgång till litteraturen. I Sverige har vi fantastiska barn- och ungdomsboksförfattare och illustratörer, men för att deras böcker ska nå fram behövs starka förmedlare. Därför är det så viktigt att skolbibliotekslagen följs, så att varje elev har både en skolbibliotekarie och ett levande bibliotek fyllt av berättelser.
Och så behövs en starkare nationell samordning. Det görs redan otroligt mycket bra läsfrämjande arbete runtom i landet, men utan resurser för tydliga mål, uppföljning och kompetensutbyte riskerar det att stanna på lokal nivå. Kraftfulla nationella satsningar och långsiktigt stöd till läsfrämjare i hela landet skulle ge arbetet den kraft och uthållighet som krävs för att verkligen göra skillnad.