Strålkastarljus på litteratur och läsfrämjande
Att läsa böcker och tidningar är en självklar del av min identitet. Min bana att bli en läsare snitslades framför allt av min mormor som outtröttligt läste högt för mig – Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, Ronja Rövardotter, Bland tomtar och troll. Det ledde mig in i bokslukaråldern – och jag började sluka böcker själv.
De nationella målen för litteratur- och läsfrämjande innebär att alla i Sverige, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ska ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Som myndighet har Kulturrådet ett särskilt uppdrag att initiera, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse. Vi ger ut rapporter om läsfrämjande för att öka kunskapen om framgångsfaktorer och best practice för verksamma inom fältet. Inom ramen för vårt uppdrag arbetar vi enträget med att uppfylla de nationella målen. Nästan alltid görs det arbetet tillsammans med och genom andra. Till vårt stöd har vi Läsrådet som instiftades av regeringen 2021.
Läsrådet är ett rådgivande organ till myndigheten och ska vara drivande i och samordna det läsfrämjande arbetet i Sverige med fokus på insatser för barn och unga. Snart har det första Läsrådet avverkat sin första period och arbetet har hittat sin form! Årligen ger Läsrådet inriktningen på våra seminarier under Bokmässan i Göteborg. Med en aktuell tematik och det fokus och ämnen som Läsrådet vill fördjupa och synliggöra. I slutet av året går Läsfrämjandeträffen av stapeln, ett digitalt evenemang för alla som arbetar med läsfrämjande på ett eller annat sätt. Och vi når många runtom i hela landet – senast över tusen folk- eller skolbibliotekarier, lärare, förskollärare, författare, föreningsliv och fler därtill. Programmet blir bra och relevant eftersom Läsrådet är en del av det läsfrämjande ekosystemet och vet vad som behövs.
Infrastruktur och ekosystem är begrepp vi ofta använder för att prata om ett område. När det gäller läsfrämjande är skolan självklart den viktigaste platsen. Det är skolans och Skolverkets ansvar och där gör nu regeringen omfattande satsningar. Kulturrådets ansvar är att arbeta med det som sker utanför skolan: på folkbibliotek, i föreningslivet, workshops, evenemang och kompetensutveckling för folkbibliotekarier. Här är några smakprov på vad vi gjort och gör:
Bokstart är en nationell satsning sedan tio år med syfte att stärka små barns språkutveckling. I arbetet med Bokstart verkar folkbibliotek, barnhälsovård och förskola tillsammans kring små barn och deras föräldrar för att kickstarta språket. Material finns på över fyrtio språk. Att sjunga, rimma, ramsa och läsa bygger språk och nära relationer.
Läsfrämjandelyftet för personal på kommunala folkbibliotek, är ett tre-årigt utvecklingsprojekt. Läsfrämjandelyftet bidrar till kompetensutveckling inom litteraturförmedling och läsfrämjande, med särskilt fokus på barns och ungas läsning. Projektet har stärkt biblioteksmedarbetarna i deras profession och i rollen som läsfrämjare men också stärkt bibliotekens chefer och medarbetare i att arbeta strategiskt med det läsfrämjande uppdraget. I höst anordnas ytterligare en chefsutbildning i samarbete med Bibliotekshögskolan i Borås.
Ett treårigt stöd till litteratur- och läsfrämjande insatser för de nationella minoritetsspråken. I uppdraget ingår att främja utgivning och spridning av litteratur på de nationella minoritetsspråken samt att genomföra läsfrämjande insatser. Ytterst lite litteratur ges ut på de nationella minoritetsspråken och flertalet författare med bakgrund i nationella minoriteter och urfolk skriver sina böcker på svenska. Detta och mycket annat kommer att diskuteras under Bokmässan som i år har samisk kultur som ett tema.
Astrid Lindgren Memorial Award 2024 till läsfrämjandeorganisationen The Indegenous Literacy Foundation, av, med och för urfolk i Australien som vi firar vid en festlig prisutdelning här i Stockholm i början av juni.
För läsarna måste litteraturen både vara ett fönster och en spegel. Därför är mångfald i utgivningen så viktig. Men inget av detta vore möjligt utan författare som skriver och förlag som ger ut böckerna. Vi vet också att jämte folkbibliotek i barnets närhet är den fysiska bokhandeln viktig för försäljning av barn- och ungdomslitteratur. Men allra viktigast för ett barn eller en ung person är en läsande förebild. Så om du inte redan är en - bli en läsande förebild du också!
Kajsa Ravin, generaldirektör Kulturrådet