Till navigation Till innehåll
Porträttfotografi av en medelålders kvinna, Kulturrådets generaldirektör. I bakgrunden bokhyllor med böcker.Porträttfotografi av en medelålders kvinna, Kulturrådets generaldirektör. I bakgrunden bokhyllor med böcker.Porträttfotografi av en medelålders kvinna, Kulturrådets generaldirektör. I bakgrunden bokhyllor med böcker.
Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin. Foto: Susanne Kronholm.
8 november 2024

Värdet av internationella relationer och avtal

Supervalåret 2024, året då de flesta röstberättigade i världens mycket olika demokratier har gått till val börjar lida mot sitt slut. Valen i världens största demokrati Indien, i Europaparlamentet och USA är nu avgjorda. Världen omformas men utmaningarna kvarstår: demokrati och mänskliga rättigheter, krig och konflikter, klimatförändringar och den alldeles för långsamma gröna omställningen. Och så pengar, pengar, pengar förstås. I den egna plånboken och i den globala ekonomin.

Allt detta påverkar också förutsättningarna att vara verksam inom konst- och kultursektorn på flera olika vis. Konstens frihet först och främst. Helt beroende av demokratins mekanismer och särskilt yttrandefriheten. Många, både i och utanför USA, uttrycker redan oro för vad Trump-administrationen kommer att innebära för kultursektorn generellt och för konstnärlig frihet specifikt. Att den konstnärliga friheten inte finns eller är inskränkt är redan ett faktum i många andra delar av världen. I Sverige är den grundlagsskyddade yttrandefrihetslagstiftningen fundamentet för den nationella kulturpolitiken. Men det är också något vi måste vara rädda om och värna i allt vi gör. Om lagen är skelettet som håller friheten uppe - så är de verkliga och uppfattade möjligheterna att verka fritt kroppens mjukdelar även i Sverige finns hot och hat mot konstnärer och verksamma inom kultursektorn som kan leda till självcensur.

2025 är snart här och det är ett jubileumsår för en viktig Unesco-konvention, den vi i vardagligt tal kallar 2005-konventionen. Konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar är dess rätta namn. Det är den första juridiskt bindande internationella konventionen inom det kulturpolitiska fältet och ett 150-tal länder har skrivit under. Hur vi implementerar konventionen följs upp av länderna vart fjärde år och sammanställs av Unesco. Konventionen är viktig eftersom den tar sikte på värdet av nationell kulturpolitik som främjar kulturell mångfald, konstnärlig frihet och kulturens värde bortom det ekonomiska värdet men också vikten av internationella relationer genom kulturutbyten. Sverige hade en viktig roll att driva på konventionens tillkomst . I en tid när internationella relationer ändras snabbt och det geopolitiska trycket ökar är det ännu viktigare att ha kännedom om internationella konventioner för att hämta stöd ur dem i såväl vardagligt som långsiktigt arbete inom kultursektorn.

Genom min roll som generaldirektör på Kulturrådet och ledamot i IFACCAs styrelse har jag fått möjlighet att möta och lära känna många som arbetar för fri konst och kultur och kulturella rättigheter från olika delar av världen. En av dem, Alexandra Xanthaki, FNs särskilda rapportör om kulturella rättigheter påminner ofta om värdet av internationella konventioner, lagar och avtal. De spelar roll! Hon menar att de som oftast vill förminska värdet av internationella konventioner, lagar och avtal är stora länder. Så vad kan vi göra annat än att jobba på! Vi har nationella kulturpolitiska mål som, även om världen har förändrats sedan de antogs för femton år sedan bär sin giltighet och relevans i kultursektorns enträgna arbete med att möjliggöra konstens och kulturens roll i våra liv.

Kajsa Ravin, generaldirektör Kulturrådet

Läs mer 

Unescos 2005-konvention: Skyddar den kulturella mångfalden

IFACCA - The International Federation of Arts Councils and Culture Agencies

UNESCO - Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur

Kontakt

Laddar...