Sex år mitt i kulturpolitikens genomförande
Nu går jag ner för landning som generaldirektör för Kulturrådet och är stolt och glad över vad vi tillsammans på myndigheten åstadkommit under de här åren för kulturens utveckling och tillgänglighet. Tre regeringar med tre kulturministrar har formulerat uppdragen som vi med stolthet har genomfört. Jag har fått möta så många konstnärer, kulturarbetare, chefer och förtroendevalda. Jag har fått ta del av Sveriges kulturliv – en skatt som inte kan värderas i pengar.
När jag påbörjade mitt förordnande den 9 mars 2020 hade jag väl aldrig kunnat ana vad som väntade. Men redan första dagen var krisledningen igång med anledning av ett virus som spreds i ilfart. En vecka på kontoret med Kulturrådets medarbetare hann det bli. Redan måndagen efter arbetade vi hemifrån med en extraordinär lärandekurva i digitala arbetssätt. Kultursektorn var en av de sektorer som drabbades hårdast av pandemins effekter och de restriktioner som regeringen införde för att hindra smittspridningen. Kulturrådet utvecklade dialoger med sektorns bransch-, intresse- och medlemsorganisationer för att följa och förstå vad som hände. Det gjorde att vi kunde bli mer träffsäkra och säkerställa att aktörer som vanligtvis inte kunde söka stöd från Kulturrådet hittade hit. De omfattande stöd som Sveriges regering och riksdag beslutade om 2020–2022 var helt nödvändiga för sektorn. Drygt fyra miljarder kronor extra blev det. Sverige var dessutom det enda land i världen som hade ett återstartsstöd på 650 miljoner för att uppmuntra det post-pandemiska utvecklingsarbetet. Jag kommer alltid bära med mig de här erfarenheterna och det ansvar som myndigheten axlade.
Så fri är konsten
Ett annat område som Kulturrådet arbetat intensivt med under de här åren är konstnärlig frihet och kulturella rättigheter. Här i Sverige blev rapporten Så fri är konsten från Myndigheten för kulturanalys intensivt debatterad i media och i kultursektorn och armlängds avstånd i myndigheter, kommuner och regioner hamnade i fokus. Många är de internationella kollegor som höjde ett ögonbryn över denna debatt i Sverige – ett land känt för sina jämlikhetssträvanden. Trots att debatten ledde till en kunskapshöjning på bredden ser vi idag, fem år senare, att trycket mot kulturverksamheter och konstnärer ändå utmanas. Styrningen av offentligt ägda kulturverksamheter blir problematisk när politisk ideologi tränger in i styrningen av kulturens innehåll. Ett stundtals giftigt debattklimat kan dessutom leda till självcensur hos konstnärer och kulturaktörer. Kulturrådet har ett särskilt ansvar att arbeta för lika rättigheter i kulturlivet inom HBTQI, funktionshinderspolitiken, barns och unga, jämställdhet, mångfald, nationella minoriteter och urfolk och har följt hur trycket kring rättighetsfrågorna förändrats de här åren. Flera sannings- och försoningsprocesser genomförs och nationella strategier finns i flera fall på plats. Men kunskapen och medvetenheten behöver inte bara öka utan också leda till förbättrade förutsättningar för rättighetsbärare.
Kulturrådet har också arbetat intensivt med att driva på för konstnärlig yttrandefrihet globalt. Som medarrangör till International Federation of Arts Councils and Culture Agencies (IFACCA) nionde World Summit on Arts and Culture samlades kulturaktörer och beslutsfattare från nittio länder i Stockholm våren 2023 för att diskutera och utforska förutsättningar för konstnärlig frihet globalt. Det var stort och det har satt spår långsiktigt. Sverige har tillsammans med nordiska länder har särskilt drivit frågor kring konstnärlig frihet inom UNESCO och 2005-konventionen. Dessutom har det SIDA-finansierade Program för konstnärlig frihet har bidragit till resultat i både kapacitetsstärkande och konkreta åtgärder för konstnärer och kulturarbetare i globala syd på ett unikt sätt.
Litteratur och läsfrämjande
Litteratur och läsfrämjande har varit i politikens fokus under hela den här perioden. Kulturrådet har sedan länge ett nationellt ansvar att samordna det läsfrämjande arbetet utanför utbildningssektorn. Ett nationellt Läsråd inrättades vid Kulturrådet för att samordna och driva på det läsfrämjande arbetet. 2021 var det på plats och arbetet har hittat sin form tillsammans med läsambassadören. Att få tillgång till det läsfrämjande ekosystemets expertis samtidigt som de statliga myndigheterna stått i bredd har skapat nödvändiga insikter som lett till prioriteringar i vårt arbete. Regeringens kraftfulla satsningar på läsfrämjande i skolbibliotek men också i folkbibliotek har flyttat fram positionerna och snart hoppas jag vi ser en vändande trend i uppföljningarna kring läsförmågan hos barn och unga. Läslistorna är ett frivilligt stödmaterial och inspiration för att snabbare stärka de läsfrämjande insatserna i och utanför skolan. Alla behövs för att vi ska vara ett läsande land och civilsamhällets roll i detta kan inte nog understrykas.
I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Kriget är nu inne på sitt femte år och Sveriges stöd till Ukraina fortsätter med full kraft. För kultursektorn har det inneburit att lära och förstå vad kultur betyder i ett land under attack och hur vi behöver förbereda oss för att ett fritt och levande kulturliv med yttrandefriheten som grund ska kunna bestå. Samarbetet med Konstnärsnämnden och Totalförsvarets forskningsinstitut har varit särskilt viktigt men utan insikter från kultursektorns organisationer hade vi inte kommit vidare. Nu ligger frågan om beredskapsstruktur för kulturområdet i regeringens händer och tills vi vet något annat är det ansvarsprincipen som gäller…
Systemförståelse
…för en sak som drev mig till att söka rollen som generaldirektör på Kulturrådet så var det erfarenheten av att verka både statligt, kommunalt och regionalt. Systemförståelse har varit viktigt att utforska tillsammans med kollegorna på Kulturrådet och i kontaktytorna med regioner och kommuner. Att förstå och nyttja det unika i vars och ens roll, kompetens och verktyg kan göra att de resurser vi befogar över tillsammans kan nyttjas på ett smartare sätt – det triggar mig att göra bättre. Jag hoppas att jag har kunnat bidra till att vi blivit bättre tillsammans och att vi skickliggör varandra för att kultur ska vara en angelägenhet för alla.
Mitt engagemang för kultursektorns och konstarternas många delar har verkligen fått prövas och utvecklas. Hur funkar det för ett danskompani att nyttjas genom medel i Skapande skola? Hur kan samarbetet mellan myndigheter stärka kommuners och regioners förutsättningar med bibliotek, litteratur och läsfrämjande? Vilken ny publik kan nås för regionala kulturverksamheter om det finns ett fungerande interregionalt samarbete? Hur kan armlängds avstånd och konstnärlig frihet främjas i styrning och medelstilldelning? Vad betyder kultur och konst när en sannings- och försoningskommission ska gå från ord till handling? Jag vet sannerligen mer idag.
Med de orden vill jag säga tack. Tack till alla som jag fått verka tillsammans med. Jag har lärt mig så mycket av er och ser fram emot att följa ert kommande arbete. Det känns mycket bra att nu lämna över stafettpinnen till en ny generaldirektör och önska er alla ett gott samarbete.
Kajsa Ravin
Generaldirektör Kulturrådet