Denna redovisning är en delredovisning av regeringsuppdraget Stärkta bibliotek 2021–2023. Redovisningen presenterar bland annat bidragets fördelning och spridning över landet samt inriktning vad gäller insatsområden det första året i den här omgången.
Under de första åren med Stärkta bibliotek (2018–2020) sökte och beviljades landets samtliga kommuner bidrag och söktrycket var fortsatt högt även 2021. Utgångspunkten för bidraget är den lokala situationen. Behov fångas upp när kommunerna själva formulerar insatser för att stärka sin biblioteksverksamhet. Satsningen Stärkta bibliotek bygger på en tillit till professionens egen förmåga att bedöma vad som är viktigt för det lokala biblioteket.
De insatser som folkbiblioteken önskat göra inom Stärkta bibliotek visar stor bredd och variation. Samtliga insatser utgår från bibliotekslagen och inte sällan med hänvisning till den lokala biblioteksplanen. För ansökningsomgång 2021 ser vi också att biblioteken även förhåller sig till andra dokument, till exempel barnkonventionen och Agenda 2030. Omvärldsbevakningen är därmed både lokal och global.
Tydligt är att pandemin har haft stor påverkan på biblioteken och vi noterar att bidrag från Stärkta bibliotek söks både för att ställa om verksamhet och för en återstart. Särskilt oroande är att barnen drabbats hårt av restriktionerna i och med pandemin och tillfälligt stängda bibliotek, men biblioteken kommer även behöva arbeta för att få användare från hela kommunen att hitta tillbaka efter pandemin. Bibliotekets betydelse för kulturen, särskilt i mindre kommuner och i glesbygd, är stor.
Stärkta bibliotek har fått en fortsättning i ytterligare tre år (2021–2023) och i det arbetet har vi med oss lärdomar från uppföljningen av Stärkta bibliotek 2018–2020, från de många hundratals projekt som drivits på folkbiblioteken och från dialoger med Sveriges Kommuner och Regioner, regional biblioteksverksamhet och Kungliga biblioteket.
Läs och ladda ner
Bläddra i Stärkta bibliotek 2021–2023
PDF-version av Stärkta bibliotek 2021–2023