Ordlista

Grundskola

Grundskola ska i det här sammanhanget likställas med anpassad grundskola, specialskolan och sameskolan. (Skollagen, 2010:800)

Skolhuvudman

Skolhuvudman betyder den organisation som är juridiskt och ekonomiskt ansvarig för driften av skolverksamheten. Behörig skolhuvudman kan vara kommun, myndighet eller enskild skolhuvudman (fristående skola). Till exempel är det kommunen som gör en samlad ansökan till Kulturrådet för de kommunala skolor man ansvarar för. När det gäller enskild skolhuvudman kan den behöriga sökande till exempel vara ett aktiebolag, en stiftelse eller ideell förening.

Kontaktperson för bidraget

Varje huvudman utser och uppger i ansökan en kontaktperson som ansvarar för huvudmannens samordning av Skapande skola-bidraget. Här kan du läsa mer om kontaktpersonens roll: Du som är ny kontaktperson

Elevers delaktighet och rätt till konst och kultur

Skapande skolas riktlinjerna grundar sig på barnkonventionen. Enligt artikel 12 har alla barn och unga rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet.

Elever ska genom bidraget ges möjlighet att fördjupa sig i och utforska konstnärliga uttryck tillsammans med professionella kulturverksamheter/kulturaktörer.

Barnkonventionens artikel 31 slår fast barnets rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Att fritt delta hänvisar till hur deltagandet går till, att inte bedömas, kontrolleras eller styras i vad en tycker om konst och kultur och bör förstås i relation till barns konstnärliga frihet i det egna skapandet.

Komplement till huvudmannens befintliga kulturverksamhet i skolan

Insatser som görs med bidraget ska genomföras tillsammans med kulturaktörer eller kulturverksamheter som är professionella inom sin konst- eller kulturform så att insatserna blir ett komplement till huvudmannens befintliga kulturverksamhet.

Bidraget ska komplettera läroplanens övergripande mål så som att: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud. (Lgr 22, Övergripande mål och riktlinjer)

Bidraget ska komplettera skolans kulturuppdrag men ska inte ersätta ordinarie undervisning inom exempelvis språk, bild, musik, drama, dans, slöjd och historia.

Genom bidraget ska eleverna få möjlighet att, i enlighet med barnkonventionen, fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Det innebär att insatser som genomförs med bidraget inte kan genomföras för att uppfylla skolans lärandemål.

Professionell kulturaktör

Professionella kulturaktörer som anlitas genom bidraget ska ha genomgått en konstnärlig utbildning inom sitt konstområde och/eller huvudsakligen vara yrkesverksam inom sitt konst- eller kulturområde. Kulturrådet utgår ifrån Arbetsförmedlingen Kultur/medias definition av professionell kulturaktör.

En kulturaktör som är autodidakt ska ha arbetat inom yrket genom återkommande professionella engagemang inom sitt konstområde och/eller haft betalda uppdrag som visar att personen har varit yrkesutövande inom området.

Autodidakta konstnärer kan exempelvis styrka sin professionalitet genom att personen har

• fått statligt, kommunalt, regionalt eller annat enskilt konstnärsstipendium,
• utfört konstnärliga gestaltningsuppdrag i offentlig miljö,
• deltagit i utställning på konstmuseum, konsthall eller etablerat galleri,

För att en författare ska godkännas som professionell kulturaktör inom Skapande skola ska personen ha gett ut minst två litterära verk på ett etablerat förlag. Om personen har gett ut litterära verk på hybridförlag eller eget förlag ska personen även vara medlem i Sveriges Författarförbund eller annat likvärdigt författarförbund.

Läroböcker räknas inte som litterärt verk

Kulturrådet har inte någon lista på professionella kulturaktörer, utan det är huvudmannens ansvar att inför ett Skapande skola-projekt säkerställa att aktören är en professionell kulturaktör och att eleverna får ta del av en bredd av uttryck.

Här kan ni läsa mer om hur ni kan hitta professionella kulturaktörer

Professionell kulturverksamhet

Professionell kulturverksamhet avser konstnärlig eller kulturell verksamhet inom scenkonst, musik, litteratur, visuell konst, arkitektur, design, konsthantverk, film, media, hemslöjd samt arkiv- och museiverksamhet.

Verksamheten ska hålla en professionell konstnärlig nivå och präglas av kvalitet, utveckling och konstnärlig integritet.

Hembygdsgårdar, nöjesfält, turistattraktioner, besöksmål och science center är exempel på sådant som i det här sammanhanget inte räknas som professionell kulturverksamhet.

Media innebär i det här sammanhanget audiovisuellt skapande och digitalt berättande som speldesign eller ljudberättande. Journalistik, mediekommunikation och programmering räknas inte till kulturverksamheter som omfattas av bidraget.

Museiverksamhet

Ett museum anses i detta sammanhang vara en institution som existerar långsiktigt, som är öppen för allmänheten, som har ansvar för att förvärva/samla in och bevara samlingar för framtiden och som undersöker samt tillgängliggör dessa genom utställningar och annan kunskapsbaserad förmedling. Verksamheter som saknar ett långsiktigt bevarandeansvar för samlingar faller normalt utanför museibegreppet.

Bedömningen görs med beaktande av museilagens museidefinition som tolkningsstöd.

Vissa särskilda utbildningsformer

Vissa särskilda utbildningsformer innebär utbildning vid särskilda ungdomshem, särskild undervisning för elever som vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus, utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt, utbildning i hemmet eller på annan lämplig plats och internationella skolor på grundskolenivå, som har sin verksamhet i Sverige och lyder under svensk skollag.

Läs mer

Se även riktlinjerna för Skapande skola bidraget. Du hittar riktlinjerna här: 

Riktlinjer för Skapande skola

Hör gärna av er till handläggarna för Skapande skola om ni har frågor och funderingar inför utformandet av era Skapande skola-projekt.