Till navigation Till innehåll
En kvinna som sitter utomhus lyssnar i en överdimensionerad tratt gjord av trä.En kvinna som sitter utomhus lyssnar i en överdimensionerad tratt gjord av trä.En kvinna som sitter utomhus lyssnar i en överdimensionerad tratt gjord av trä.

Konstnären Anne Duk Hee Jordan vid skulpturinstallationen Brakfesten i Södra hällarnas naturreservat. Foto Ricard Estay.

On mobilisation – med tanke om fred

Vi på Kreativa Europa Desk Kultur träffade Helena Selder, konstnärlig ledare för Baltic Art Center (BAC) med verksamhet på Gotland. De är en av fyra partners i det europeiska samarbetsprojektet On mobilisation som fick beviljat sin ansökan under 2022.

Hej Helena! Vill du börja med att berätta om er, vilka är BAC?

– Baltic Art Center har funnits på Gotland sedan 2001. Vi är en förening som sedan 2008 bedriver residensverksamhet för internationell samtida konst. Tidigare var vi en konsthall i Visby.

Som småskalig projektinriktad organisation stöttar BAC konstnärliga processer och produktioner genom att bjuda in internationella konstnärer att arbeta med oss. Vi har ingen ateljé utan hela Gotland är vår utvidgade arbetsplats. Genom kontakt med lokalbefolkningen, organisationer och platser skapas utbyten och projekt.

BAC sätter den internationella samtidskonsten i kontakt med Gotland. BAC sitter med i flera nätverk, till exempel var vi under 2021 med och startade Swedish Artist Residency Network (SWAN). Vi är med i The Nordic Alliance of Artists’ residencies on Climate Action som är nordiska residens som jobbar med klimatfrågor. Vi har också lokala samarbeten som med Gotlands museum och med Uppsala universitets Campus Gotlands forskarskola inom hållbar utveckling.

Det är egentligen bara med nätverket SWAN som målgruppen varit och är nationell. Vi har annars en tydlig internationell profil.

Berätta om samarbetsprojektet som ni nyligen har beviljats stöd för

– Det europeiska samarbetsprojektet On mobilisation uppkom innan det olycksaliga kriget i Ukraina. Det är ett samarbete som startade i dialog med WP Zimmer som är ett dans- och performance-inriktat residens i Antwerpen, Belgien. När jag pratade om Gotland så kom vi ganska direkt in på den konkreta militära mobiliseringen som sker här.

On mobilisation är en titel att leva med, när kriget bröt ut så kändes det ganska otäckt att ha en sådan titel, även nu i höst när Ryssland genomfört mobilisering. Samtidigt är titeln högst relevant. Även om vi vill försvara vårt land så behöver vi upprätthålla och hålla liv i fredstanken och språket runt det. Det kommer vi att fokusera på i vår del av projektet på Gotland.

Projektet inriktar sig på på mobiliseringen av civilsamhället genom konstnärliga processer och metoder. Syftet är att inkludera specifika grupper i samhället så att de också kan ta del av metoderna och verktygen för att kunna göra sig hörda och uttrycka sin röst i det offentliga.

Partnerskapet består av WP Zimmer som är den projektledande organisationen och så vi, Studio Alta i Prag, Tjeckien och Lavanderia i Collegno, Italien som båda också är inriktade på dans och performance.

Hur går projektet till?

– Vi är fyra partners med fyra så kallade ”Work packages” inom projektet. Vi på BAC kommer att bjuda in den svenska konstnären Kalle Brolin att utforska och föra dialog med den fredsrörelse som finns på Gotland. Han kommer att undersöka hur Gotland har präglats av militär mobilisering över tid, hur deras närvaro har präglat både landskapet och samhället på ön.

Det handlar också om att ge fredsrörelsen en plattform, i denna tid som vi är i nu behöver vi en fredstanke. Vi kommer också titta på språket kring militär mobilisering och pacifistisk mobilisering.

I Antwerpen kommer de titta på språket som inte tillhör majoritetssamhället. WP Zimmer ligger i ett område dit många migranter anländer när de först kommer till staden. De kommer också arbeta med det offentliga talet som ett sätt att göra sin röst hörd.

Studio Alta kommer arbeta med småbarnsföräldrar som är kulturarbetare. Utifrån ett intersektionellt perspektiv vill de tillsammans med konstnärer och föräldrar utvärdera hur en residensverksamhet kan anpassas för gruppen. De kommer också titta på gruppens behov av inkludering.

Lavanderias kommer arbeta utifrån temat vård och omsorg. De kommer jobba med kvinnliga migranter, tonåringar och vuxna som var och fortfarande är påverkade av den hårda nedstängning som skedde i Italien under covid-19-pandemin.

I projektet ingår det att varje organisation anordnar ett fysiskt möte, det första mötet kommer att vara här på Gotland senare i vår. Tillsammans kommer vi anordna digitala möten och gemensamt ta fram kommunikationsmaterial. Alla fyra organisationer jobbar även med en eller flera konstnärer som leder processen och de kommer också att ha kontakt och utbyte med varandra.

Tanken är också att vi som residens ska reflektera och utbyta erfarenheter kring hur det är att facilitera konstnärer och deras process: hur stöttar vi och hur förvaltar vi bäst deras process och kunskaper och ger dem en plattform i samhället?

Nunnor går på en väg med plakat där det står "Får inte, får inte", "Nej, nej, nej". Det är höst eller tidig vår.
Kalle Brolin, Jag är bergtagen, 2020. Foto: Kalle Brolin.

Vad betyder internationellt samarbete för er verksamhet?

– Projektet är ett bevis hur viktigt det är med internationellt utbyte. 2015 träffade jag Dušica Dražić, en serbisk konstnär som är bosatt i Antwerpen och producent på WP Zimmer. Då var hon i Stockholm på Iaspis residence som är Konstnärsnämndens internationella program inom bildoch formområdet, sedan dess har vi haft kontakt. När WP Zimmer började förändra sitt arbete och röra sig mer mot bildkonstfältet tog hon kontakt med mig för att de ville samarbeta med oss.

Under 2021 kom vi gemensamt fram till temat mobilisering. Att det går att göra en egen tolkning kring vad mobilisering innebär i den lokala kontexten ser jag som en styrka för projektet. Sammanlagt från första mötet så tog det nästan ett år innan vi hittat och enats kring partners och ansökan kunde skickades in. Vi är fyra verksamheter som alla har olika inriktning på hur vi tar oss an mobilisering och hur vi kan stötta vissa grupper i samhället och ge dem ökad synlighet.

WP Zimmer har tidigare arbetat som partner i ett Kreativa Europa-projekt, en erfarenhet som betytt och betyder mycket för oss kring hur vi ska tänka och arbeta. Även BAC har varit med i ett projekt tidigare, men det är flera år sedan och innan jag började jobba här. Jag har dock sett alla papper från redovisningen som skulle in till Europeiska kommissionen. Den redovisning som begärs nu är betydligt mindre omfattande och det i sig är en stor tröskelsänkare för att mindre organisationer, likt vår, administrativt kan delta och driva Kreativa Europa-projekt.

Just nu är projektet i sin början, vi har precis gått igenom valideringen och ska skriva på avtalen med kommissionen, i april 2023 drar det i gång på riktigt.

Har du något bra tips till andra organisationer som vill samarbeta internationellt och söka stöd inom Kreativa Europa?

– Det som var viktigt för BAC är att samarbetsprojektet uppfyller vårt huvuduppdrag som är att stötta konstnärligt arbete, processer och produktioner. Det är lätt att ett projekt glider i väg åt ett annat håll. Då gäller det att vänligt men bestämt insistera på att det som är viktigt för en kvarstår som en del av projektet.

Att ha likasinnade och synkade partners underlättar, framför allt när projektet ska spikas. Jag tror det är bra att ha träffat varandra så det finns en förståelse för varandras verksamhet, kapacitet och storlek. Det gäller också att ha ett rimlighetstänk i arbetet, både när det gäller insatser, resor och hur det går att jobba hållbart utifrån små resurser.

Intervjun togs fram för Kreativa Europa i fokus #2 2022.

Omslagsbild: Brakfesten kurerades av Edi Muka på Statens konstråd i samarbete med Helena Selder, konstnärlig ledare på BAC.

Läs mer

Kreativa Europa i fokus #2 2022

Laddar...

+ + +