Rebuilding to Last
Vi på Kreativa Europa Desk Kultur träffade Roxana Apostol och Hanna Olsson från kulturnätverket Trans Europe Halles. Med Roxana som projektledare är de projektledande organisation för det europeiska samarbetsprojektet Rebuilding to Last som startade under sommaren 2022.
Trans Europe Halles är ett etablerat nätverk med stöd av Kreativa Europa. Berätta mer, vilka är ni?
– Trans Europe Halles är en medlemsorganisation som startade 1983. Våra medlemmar består av gräsrotorganisationer som är aktiva kulturcenter. En kärna för nätverket är att tillvarata övergivna byggnader och göra lokalerna till levande center för konst och kultur. Nätverket samlar 140 medlemsorganisationer i 40 länder, tolv av organisationerna är verksamma i Sverige. Vi är ett av de större europeiska nätverken i Europa och det största europeiska nätverket med bas i Norden.
Nätverket har flerårig erfarenhet av att få stöd av Kreativa Europa. Vi genomför just nu cirka 15 internationella projekt, varav fyra av dem är Kreativa Europa-projekt. Dels får vi nätverksbidraget och så genomför vi två samarbetsprojekt där vi är projektledande organisation. Vi är även med i Culture for Health, som är en så kallad ”prepatory action” som ligger under Kreativa Europas paraply, berättar Hanna.
– Vi har erfarenhet av att både vara projektledande organisation och partnerorganisation i internationella samarbeten med stöd av exempelvis Kreativa Europa, Erasmus+ och Horisont Europa.
För oss är det viktigt att samarbeta med organisationer som kompletterar oss, det är intressant att få lära av andra, säger Roxana.
Berätta om samarbetsprojektet Rebuilding to Last
– Projektet uppkom efter en behovsanalys. Inom nätverket så har vi arbetsgrupper, så kallade hubs, som är uppdelade på tematik eller geografi. Det är för att nätverket ska bli hanterbart och aktuellt för våra medlemmar så att de kan få utbyten och diskutera ämnen som är viktiga för dem.
Under 2020 genomförde vi en analys inom vår hub för hållbarhet där vi frågade medlemmarna vad de saknade och önskade. Resultatet visade tydligt att de efterfrågade goda praktiker och exempel som de kan ta till i sin verksamhet. För våra medlemmar är byggnaden central för verksamheten, då det är gamla byggnader finns det ofta brister när det gäller energieffektivitet i form av isolering och uppvärmning. Vi märkte en stark efterfrågan kring hur byggnaderna ska bli mer hållbara och mer attraktiva, det finns även en tydlig önskan att involvera lokalbefolkningen i processen.
Analysen utvecklades till ett samarbetsprojekt med tolv partners och vi skickade in ansökan 2021. Våra partners har olika profiler, det är bland annat universitet, kulturcenter, arkitektbyråer och experter inom särskilda fält.
Med projektet vill vi öka kapaciteten för kulturbyggnaderna att adressera hållbarhet och på så vis säkra deras framtid. Det handlar både om byggnadens fysiska status och hur organisationen och platsen de verkar på kan vara en aktör för hållbar utveckling. För projektet är det viktigt med delaktighet och att vi sammanför samhällen och människor med olika bakgrund.
Projektet har tre huvudmål. Den första delen ligger på forskning och att titta på hur andra aktörer gjort och gör. Det andra målet är att bygga kapaciteten där vi stöttar kulturcentrens ledare och chefer att genomföra hållbara åtgärder och renoveringar. Det tredje målet är att öka medvetenheten bland verksamheterna och även öka kunskapen på polisk nivå kring behovet för kulturcenter att bli mer hållbara på lång sikt.
Under hösten så publicerade EU rapporten Strengthening cultural heritage resilience for climate change som också tar upp behovet av hållbar förnyelse. Vid sidan av klimatförändringarna så har energikrisen ökat behovet över att se över byggnaderna, det är också stor risk att en eventuell finanskris kommer att dabba kulturcentrens verksamheter hårt. Vi ser också att projektet kan länkas till målen hållbarhet, inkludering och estetiska värden inom New European Bauhaus. Projektet kan även kopplas till Europeiska kommissionens huvudprioritering Den gröna given. Jag tror vårt projekt ligger helt rätt i tiden, berättar Roxana.
– Vi har två nätverksmöten varje år, ett större på våren och ett litet mindre på hösten. Mötena har ambulerande värdskap bland medlemmarna. Det senaste mötet arrangerades i september av Not Quite i svenska Fengersfors, fortsätter Hanna.
– Temat för mötet var att göra det tillsammans. En punkt i programmet handlade om projektet Rebuildning to last och vi hade möte med huben för hållbarhet. Något som var märkbart under nätverksmötet var att det var samma månad som verksamheter fått sin markant ökade el-faktura, det blev smärtsamt påtagligt hur det här påverkar kulturcentren. Att inkludera hållbarhet är inte längre bara ett fint tillägg utan rent nödvändigt för att kulturverksamheterna ska ha råd att överleva, poängterar Roxana.
Berätta mer om projektets olika moment
– Inom projektet testar vi metoder som ska kunna implementeras av kulturverksamheter oavsett deras socio-ekonomiska placering och byggnadernas tekniska kondition.
Vi har nyligen genomfört en utlysning där vi efterfrågat projekt som involverar lokalbefolkningen i förnyelse av platser och renovering av byggnader. Vi har fått fler än 25 ansökningar som vi nu går igenom för att välja och bjuda in 15 organisationer till ett Hackaton i Berlin i januari. Hackaton är ett tvådagars event där vi fördjupar oss i de 15 projekten där tre projekt sedan väljs ut för att finansieras som en del av projektet inom Rebuilding to Last.
Tillsammans med den brittiska organisationen Julie’s Bicycle planerar vi ta fram en ”Road map” som ska vara en guide för kulturcenter som vill genomföra hållbar förnyelse. Vi kommer även att ta fram publikationer med goda exempel. Vi kommer också att erbjuda digitala sessioner för verksamhetsledare och andra intresserade. Vi planerar även ett reseprogram för hållbar renovering som vi håller på att utveckla just nu.
Det vi hoppas med projektet är att utbyta erfarenheter med andra kulturverksamheter och öka medvetenheten, sammanfattar Roxana.
Har ni något bra tips till andra organisationer som vill samarbeta internationellt och söka stöd inom Kreativa Europa
– Tillsammans är vi en starkare röst. Något som är intressant med internationella samarbeten är att det finns så mycket att lära och ge. Vi möter ofta liknande utmaningar för kulturcenter när det gäller finansiering, ägandeskap och deras roll med platsen de verkar i, anser Roxana.
– Det är så mycket lättare att jobba tillsammans än att varje liten organisation ska kämpa för egen hand, fyller Hanna i.
Intervjun togs fram för Kreativa Europa i fokus #2 2022