Samiska språkträffar
I Ammarnäs i Sorsele kommun, arbetar bibliotekarie och modersmålslärare med språkträffar för att stärka det umesamiska språket. Initiativet kom efter önskemål från föräldrar som sett positiva effekter av liknande språkbad på andra orter, såsom Lycksele. Många samiska barn i Ammarnäs går i en skola där umesamiska undervisas av modersmålslärare. På skolan finns även ett integrerat folkbibliotek – och det är också där träffarna genomförs.
Kulturrådet har pratat med Ingrid Nylén Vinka, förstebibliotekarie i Sorsele kommun.
- Aktör: Biblioteket i Ammarnäs.
- Samverkan: Biblioteket i Ammarnäs och modersmålslärare i umesamiska.
- Ålder: 6–9 år.
- Deltagare: 8 barn.
- Omfattning: 1 gång i veckan á 1 timme. Även lovaktivitet.
- Mål: Att det blir norm för samiska barn att känna stolthet över sitt samiska språk. En plats där barnens perspektiv och intressen styr innehållet – och där språket växer genom lek, berättelser och gemenskap.
Kontinuitet och flexibilitet
Ingrid beskriver vikten av att skapa kontinuitet, snarare än tillfälliga insatser, för att stärka språkets närvaro och barnens språkutveckling. Ingrid håller språkträffarna tillsammans med modersmålslärare. Barnens språknivå varierar kraftigt – några är modersmålstalare, andra återerövrar språket – vilket kräver ett flexibelt upplägg.
Aktiviteter med språket i centrum
Träffarna har ett lekfullt och tematiskt innehåll. En återkommande figur är ett gosedjur som ”bara pratar umesamiska”, vilket uppmuntrar barnen att använda språket för att kommunicera. Tillsammans syr de egna gosedjur, bygger hus, har tebjudningar och läser samiska böcker – ofta översatta av modersmålsläraren eftersom utbudet på umesamiska är mycket begränsat. Aktiviteterna är språkintegrerade, och varje träff innehåller en ordlista med aktuella fraser. Deltagandet är frivilligt och öppet, och gruppen består av omkring åtta barn.
Samarbete som nyckel till framgång
– Samarbetet mellan bibliotekarie och modersmålsläraren är en nyckel till framgång, säger Ingrid.
De planerar gemensamt varje träff. Biblioteket står för material och fika, medan modersmålsläraren ansvarar för det språkliga innehållet. Även andra vuxna, som en áhkká (äldre samisktalande kvinna), deltar som stöd. Ingrid betonar vikten av att ha språkstödjare som hjälper till att uttala och läsa samiska.
Språket som källa till stolthet
Träffarna bidrar inte bara till språkinlärning, utan stärker också barnens koppling till biblioteket och till samiska böcker, berättar Ingrid. Att språket kopplas till positiva upplevelser är avgörande.
Ingrid lyfter fram betydelsen av att ha en låg tröskel och att göra det enkelt för barnen att delta i aktiviteterna. Hon betonar att aktiviteterna inte behöver vara så avancerade eller krävande för att vara effektiva.