Jokkmokks unga läsråd – Samiskt berättande och flerspråkighet i fokus

Kulturrådet har pratat med Moa Backe Åstot – författare och läsrådsledare i Jokkmokks unga läsråd.

• Aktör: Kulturrådet genom Sveriges läsambassadör Agnes Török
• Samverkan: Samiskt Språkcentrum, Samernas Bibliotek, Tjállegoahte – Författarcentrum Sápmi, Polarbibblo och Region Norrbotten
• Insats: Ungt läsråd med samisk inriktning och fokus på flerspråkighet
• Ålder: 16–18 år
• Antal deltagare: Läsrådsledare och 8 deltagare
• Omfattning: Träffar en gång i månaden, 2–3 timmar per tillfälle
• Mål: Att skapa ett tryggt och kreativt sammanhang där unga kan utforska läsning, skrivande och muntligt berättande med särskilt fokus på samiska perspektiv och flerspråkighet.

Initiativet till unga läsråd kommer från Sveriges läsambassadör 2024-2026, Agnes Török, hen har under sitt ambassadörskap tre fokusområden: Livelitteratur, ungas läsande bortom storstäderna och psykisk hälsa.

Författarskap och samisk förankring som grund

Moa är en erkänd författare och skriver ungdomsböcker med samiska teman. Hon använder sitt samiska språk i sitt skrivande och är bosatt i Jokkmokk. Moa fick frågan om att leda Jokkmokks unga läsråd. Rådet skulle ha ett samiskt fokus.

– Agnes Török såg vikten av att ha med det samiska perspektivet i ett av de unga läsråden, och jag är ju same och jobbar mycket med det i mitt skrivande och mitt författarskap, säger Moa.

Tillsammans med Agnes Török och samarbetsparterna Samiskt Språkcentrum, Samernas Bibliotek, Tjállegoahte – Författarcentrum Sápmi och Polarbibblo som bollplank formades inriktningen. Inom det samiska fokusområdet blev flerspråkighet och muntlig berättartradition centrala delar. I gruppen finns unga med olika språkliga erfarenheter – några talar flera språk, andra har en koppling till språk som gått förlorade i tidigare generationer.

Rekrytering – fler än väntat ville vara med

Unga läsrådet i Jokkmokk skulle bestå av 8 unga deltagare och rekryteringen skedde via gymnasieskolan i Jokkmokk. Moa berättar att hon innan rekryteringen hade fått höra att det troligen inte skulle vara så många unga som var intresserade av att delta i ett ungt läsråd. Men ibland måste man som Läsrådsledare gå in och hoppas att unga är intresserade av läsning, och att vuxna i deras närhet bara inte vet det än.

Moa presenterade projektet i klasserna och betonade att Unga läsrådet inte bara var till för redan etablerade bokläsare.

Intresset visade sig vara större än förväntat. På frågan om vad Moa tror bidrog till det stora intresset bland eleverna svarar hon att en viktig faktor är att det inte ställs specifika krav på läsning.

– Det var viktigt att betona att man inte måste läsa tjocka böcker eller känna att man läser ”rätt”. Det viktiga är nyfikenhet och en vilja att utforska läsning i bred bemärkelse, svarar Moa.

Fler än åtta anmälde sig. Efter kontakt med alla intresserade bildades en grupp där olika personligheter och erfarenheter sattes samman. Variation var en medveten strategi – både vana läsare och de som vill läsa mer, både utåtriktade och mer reflekterande deltagare.

Ett tryggt rum utan prestation

En central del av Moas ledarskap har varit att skapa ett sammanhang som är tryggt och bidrar till kreativitet.

– Det ska inte finnas någon press eller prestationsångest, säger Moa. Hon betonar vikten av att markera att läsrådet inte är betygsgrundande:

– Det här är inte skolan. Vi ska inte sätta betyg på det vi gör utan det här är ett ställe där vi får utforska kreativitet och där vi får prata fritt om läsning, fortsätter hon.

Trygga ramar och frihet snarare än bedömning och värderingar om vad som är rätt eller fel att läsa har gjort skillnad för deltagarna.

Deltagare som annars kan känna press i skolan har i Unga läsrådet vågat ta större plats. Samtalstonen är tillåtande, och olika sätt att läsa och uttrycka sig bekräftas.

Moa betonar också vikten av att som ledare inte bära med sig vuxenvärldens oro över att ”unga inte läser”.

– Den oron eller energin finns inte hos de unga. De har läslust, idéer och engagemang. Det är viktigt att skydda det, säger Moa.

Upplägg och genomförande

Gruppen träffas en söndag i månaden. Varje träff planeras till minst två timmar men landar ofta på tre. Upplägget varierar men innehåller vanligtvis:

• Kreativa övningar i skrivande eller muntligt berättande
• Samtal och diskussioner om läsning och språk
• Planering av kommande aktiviteter
• Information om utåtriktade uppdrag, exempelvis intervjuer eller panelsamtal
• Gemensam fika – en viktig social del

Vid särskilda tillfällen har gruppen lagat middag tillsammans och kombinerat det med boksamtal. Samtalen får ofta växa fram i det gemensamma görandet.

Moa menar att idéarbete inte kan introduceras på ett alltför styrt och formellt sätt. Då kan samtalet lätt stanna av. I mer informella sammanhang, som när gruppen lagar middag tillsammans, uppstår samtalen mer naturligt och idéerna får större utrymme att växa fram.

Arbete med ungdomar kräver flexibilitet, säger Moa. Deltagarnas energinivå påverkar i hög grad vad som fungerar vid ett givet tillfälle. En aktivitet som är välplanerad kan behöva justeras i stunden. För att skapa goda förutsättningar för delaktighet och engagemang behöver Moa som ledare vara lyhörd och beredd att anpassa innehåll och form efter gruppens dagsform.

En viktig del av processen är den gradvisa förskjutningen av ansvar över tid. När projektet började ledde Moa arbetet. Efterhand tar deltagarna allt större initiativ. Projektet avslutas med att de unga själva planerar och genomför en aktivitet.

Delaktighet och gemenskap

Moa berättar att områden som är mycket betydelsefulla för gruppen, förutom läsningen, är den sociala gemenskapen och arvoderingen.

– Det som de framför allt har pratat om är gemenskapen, att det betyder väldigt mycket att ha ett sammanhang på fritiden där man umgås med andra som har samma intressen, säger Moa.

Arvoderingen har också haft betydelse, både symboliskt och konkret. Att arvodera visar att Unga läsrådet tas på allvar och att ungas kompetens är viktig, understryker Moa.

– I frågor som rör ungas läsning är det de som är experterna. Att ge arvode visar att vi värderar deras kunskap, säger hon.

Samtidigt har Unga läsrådet vidgat de ungas perspektiv på framtiden. Deltagarna har fått syn på att det går att arbeta med litteratur och kultur även i en mindre ort som Jokkmokk.

Viktiga hållpunkter i arbetet med insatsen

Unga läsrådet i Jokkmokk visar att när unga får förtroende, struktur och erkännande växer både kreativiteten och gemenskapen. I mötet mellan samiska berättartraditioner, flerspråkighet och samtida ungas erfarenheter uppstår ett rum där läsning inte är ett krav – utan en möjlighet.

Låt ungas röster höras

Unga läsrådet är inte enbart en intern verksamhet. Ambitionen är att de ska fungera som läsande förebilder – både lokalt och för andra orter som vill arbeta liknande. Gruppen synliggörs genom:

• Intervjuer i media (SVT Sápmi, Minoritet.se med mera)
• Publika panelsamtal och föreläsningar (Bok & Bild i Luleå, Littfest i Umeå, Jokkmokks marknad)
• Kreativa framträdanden inför publik, till exempel scenpoesi
• Film om unga läsrådets arbete i Kulturrådets kanaler

Grundläggande förutsättningar

• Utgå från ungas engagemang och nyfikenhet.
• Skapa trygghet utan prestation.
• Ge unga arvode för deras arbete, det bidrar till erkännande av ungas kompetens.
• Arbeta gradvis med delaktighet. Låt ansvar och initiativ växa över tid.

Utmaningar

• Att nå fram till unga och få dem att förstå att det här är för dem. Att det inte finns ett ”rätt” sätt att läsa på.
• Att hinna med alla idéer inom projektets tidsram.
• Att prioritera mellan många möjliga aktiviteter.

Tips till dig som vill starta en liknande insats

• Gå in med en hoppfull och tillitsfull inställning.
• Skapa trygga rum där det är möjligt att uttrycka sig utan krav.
• Var lyhörd – men skapa också strukturer som hjälper unga att formulera sina idéer.
• Se till att det finns tid för samtal i informella sammanhang.
• Arvodera deltagarna för att tydliggöra att deras kompetens är viktig.

Läs mer

Jokkmokks unga läsråd